** Toftenäs gård på Tjörn


Förord 

Toftenäs blev mitt hem när jag 1950 som liten grabb på 7 år flyttade med mina föräldrar och syskon till ett nybyggt hus på nuvarande Strandvägen i Kungsviken, en av Toftenäs två strandplatser. Här hade, på 1800-talet, även funnits ett par åkrar vilka sedan länge var igenlagda. Böndernas utmarker med dess vikar och holmar liksom markerna i övrigt med ängar, berg och skogsdungar blev för mig och mina kamrater en enda stor lekplats där vi utforskade och byggde hyddor på en stor del av den tid vi inte var i skolan. Vår familj köpte från början mjölk i en treliters mjölkflaska varje eftermiddag när korna blivit mjölkade. Det blev ofta min uppgift att gå genom Toftenäs hagar till Ruth och Oskar och hämta den nymjölkade varma feta mjölken.  I 10-årsåldern gick jag på skidor en vinter till Tora och Gustav med kökssoffans tomma madrassvar och fick det fyllt med halm. Senare, från 12-årsåldern, blev det många dagsverken med potatisplockning på sommaren och på hösten när det var dags att tröska säden. Toftenäs har haft stor betydelse för mig och min barndom fram till att jag vid 15 gick till sjöss och därefter bosatte mig i Göteborg. Några nära släktförhållanden med bönderna i Toftenäs finns inte men som de flesta andra Tjörnbor så har vår familj anor till släkten Brems i Toftenäs. Till detta kan tilläggas att farmors familj bodde vid Toftenässtrand i många år där pappan hade segelsömmeri innan de flyttade till Skärhamn.

Jag har jobbat med den här berättelsen till och från i många år utan att få den helt färdig, som jag skulle vilja ha den. Men eftersom tiden drar iväg så redovisar jag den nu så som den är med de brister och fel som en påläst släktforskare, med Brems som specialitet, kommer att upptäcka. Historien om familjen Brems är inte alldeles självklar och deras ursprung tycks fortfarande vara höljd i dunkel. Även ägandet av Toftenäs under en del av 1600-talet verkar inte vara helt klarlagt. Till detta kommer ett sammelsurium av transaktioner under första hälften av 1700-talet som jag endast delvis kunnat följa och förstå. Som vanligt, med allt jag skriver, så är jag tacksam för synpunkter och förslag till kompletteringar och rättelser.

Kalamata i maj 2020

Ingemar Gollungberg

            



”Toftenäs nämns första gången i slutet av 1300-talet i Biskop Eysteins jordebok och torde då ha tillhört det gods som en gång tillhört lagman Jon Saulesson Drottning”. Så skrev Johan Anders Nordström i inledningen av en handskriven redogörelse om Toftenäs tidigaste historia[1].

Därefter nämns Laurits i Toftenäs i register över skattemantal 1528, Norske Regnskaber og jordeböger IV sidan 213[2]. Han är även nämnd i ”Jordebog for Viken 1542”[3]. 

Gunnar I Ericsson uppger 1977 i sin bok, som gjordes för Sten A Olsson på Donsö, på sidan 26 att: 

 ”i 1568 års jordebok står en Nils som ägare till Toftenäs. Från 1580, eventuellt något tidigare, är Reer ägare fram till 1610 då Wellum vid extraskattemantalsskrivningen skattar för jorden. I jordeboken för 1613 står dock Reer fortfarande som ägare. Ägarskiftet måste emel­ler­tid ha skett åren 1610 – 1613. Wellum var 1658 fortfarande ägare till jorden i Toftenäs.

Att Kerstin Wellumsdotter, gift med Christopher Bamsesson, var dotter till Wellum i Toftenäs är ställt utom varje tvivel. Wellum var ett ovanligt namn och ende innehavaren av detta på Tjörn vid 1600-talets början var lagrättsmannen Wellum i Toftenäs nämnd som lagrättsman 1632 (Mantalsregister, Landsarkivets film nr 45/59).” 

Folke Almegius skriver i sin bok om Jöns Gullbrandsson på sidan 58 att: ”Enligt 1573 års jordebok förestods skattegården Toftenäs av en man vid namn Per (Peder) Brems. Han var sannolikt identisk med borgmästaren Per Brems i Marstrand, nämnd i ämbetet ännu den 28 maj 1591 men inte den 2 maj 1610.” 

Skattegården Toftenäs som var ett helt mantal ligger på den västra sidan av Tjörn i Stenkyrka församling och inom gångavstånd till gårdarna Tubberöd och Nötsäter vilka senare blev Skärhamn. Före Wilhelm förestods Toftenäs av borgmästare Peder Brems i Marstrand som lär ha varit född ca 1550 eller eventuellt redan 1535. Hans hustru var Ramiella Andersdotter. 

Efter Peder drevs Toftenäs vidare av Reer i Toftenäs och därefter av Wilhelm Pedersen och hans maka Inger Persdotter. En av dem var troligen barn till Peder och de flesta tabeller anger Wilhelm som son och Inger som ingift. Det finns dock inga bevis för detta vilket gör att Inger kan ha varit dottern och Wilhelm ingift[4]. Wilhelm står upptagen i kungsskatten under Toftenäs från 1611[5]. Han blev lagrättsman efter Håkan Trondsson i Balkeröd som avled 1617 eller 1618. Efter Wilhelm Pedersen och Inger Persdotter fanns ett helt mantal Toftenäs och ett halvt mantal Västra Röd i Valla. 

Reer, som nämns i början av föregående stycke, är nämnd i uttaxering av kungsskatt Toftenäs år 1611 under rubriken ”Husmän och ödegårdsmän”[6] och i jordeboken 1615 för Toftenäs. Däremot är han inte nämnd i kungsskatten något annat år. Det verkar som Wilhelm förestod Toftenäs 1611 och Reer intagit en mera undanskymd plats. 

Ägandeförhållandena i Toftenäs under 1500-talet och början av 1600-talet tycks vara något oklara. De personer som nämns blir i tidsordning: Lauris, Nils, Peder, Reer och Wilhelm om man går efter jordeböcker och skattelängder.



[1] Nordströms privatarkiv anteckningsbok sidan 1, GLA/AO318 Polstjärnegatan Göteborg.

[2] Se not 1, sidan 2.

[3] Tjörns släktforskares hemsida, beskattning.

[4] Almegius Jöns Gullbrandsson i Vräland sidan 58, Tusen Anor sidan 53.

[5] Kungsskatt 1611, Tjörns släktforskares hemsida, beskattning.

[6] Kungsskatt 1611, Tjörns släktforskares hemsida, beskattning, husmän och ödegårdsmän.


2 halvgårdar

Wilhelm Pedersen, död efter 1645 i Toftenäs, och Inger Persdotter, död före 1645 i Toftenäs, hade flera barn men gården i Toftenäs delades slutligen upp i två halvgårdar. Vid ett jordbyte 1668 fick Per Wilhelmsson d.y. och Hans Wilhelmsson ett halvt hemman vardera. Vid samma jordbyte tillföll halvgården i Västra Röd Valla[1] Per Wilhelmsen d.ä.:s barn. Per d.ä var då död sedan ca 1660.  Wilhelm Pedersens och Inger Persdotters 6 barn:

Ingeborg Wilhelmsdotter, Toftenäs Stenkyrka omkring1620, gift mer Erik Olsson i Svanvik, d. Svanvik Mellangård Valla 26 oktober 1704[2].

Per Wilhelmsson d.ä., Toftenäs Stenkyrka, gift med Kerstin Jonsdotter från Kärrslätt, d. Toftenäs Stenkyrka före 20 januari 1660[3].

Hans Wilhelmsson, Toftenäs Stenkyrka, gift först med Anna Olsdotter från Säby och senare med Anna Toresdotter från Tubberöd, d. Toftenäs Stenkyrka i maj 1691[4].

Kerstin Wilhelmsdotter, Toftenäs Stenkyrka, gift med Christoffer Bamsesson i Hovlanda första gången och senare med Christoffer Simonsson i Hovlanda, d. Hovlanda Stenkyrka 1690[5].

Per Wilhelmsson d.y., Toftenäs Stenkyrka, gift med Börta Olsdotter från Säby, d. Toftenäs Stenkyrka mellan 1675 och december 1680[6].

Anna Wilhelmsdotter, Toftenäs Stenkyrka, gift med Sven Olsson i Utäng Stenkyrka, d. Utäng Stenkyrka efter 28 april 1684[7].

 

Per Wilhelmsson d.y. var gift med Börta Olsdotter som var syster till Anna Olsdotter vilken var gift med Hans Wilhelmsson i första giftet[8]. 19 december 1681 förestod Börta gården[9]. Systrarna, Börta och Anna, var troligen från Säby och döttrar till Olof Svensson och Anna Håkansdotter. Systrarna Börta och Anna kan i så fall ha varit barnbarn till Håkan Trondson i Balkeröd. Det tycks vara en allmän uppfattning att det förhåller sig så men belägg för detta saknas.  

Hittills hade gården brukats som helgård och därefter som två halvgårdar, men efter bröderna Per Wilhelmsson d.y. och hans bror Hans Wilhelmsson blev det ytterligare uppdelningar. Nu blev Toftenäs fjärdingsgårdar, vilket fortsatte så till efter Laga Skiftet 1846, med undantag för en period då Olof Olsson d.ä. ägde halva Toftenäs. Folke Almegius skriver om Toftenäs, i boken om Jöns Gullbrandsson, på sidan 59 följande:

”Per Wilhelmsson d.y. levde 1673 men hade avlidit 19 december 1681, då hans änka Börta förestod gården. Deras sex döttrar ärvde vardera 2 öresbol jord i Toftenäs. Efter förlikning den 4 november 1695 övertog äldsta dottern Rangela Persdotter (inte att förväxla med sin kusin och namne i Hovlanda) och hennes make Anders Olsson 1/4 hemman i Toftenäs. Den andra fjärdingen inlöstes av hennes svåger Sven Larsson. Nästa år upplät Rangela Persdotter sin gårdsdel i Toftenäs på arrende i 12 år till sin kusin Vilhelm Hansson. En syster till henne var Anna Persdotter, gift med Reer Olsson Green till Rossö i Stala socken.” Per Wilhelmsson d.y. och Börta Olsdotter hade följande 6 barn:

Rangela Persdotter, gift med Anders Olsson i Toftenäs, d. i Lirås Stenkyrka efter 21 oktober 1696[10].

Ingrid Persdotter, Toftenäs Stenkyrka omkring 1645, gift med Sven Larsson från Hjälmvik Stala, d. Toftenäs Stenkyrka före 4 februari 1693[11].

Börta Persdotter, gift med Lars Persson i Dyreby Stenkyrka, död efter 24 augusti 1724 i Dyreby Östergård Stenkyrka[12].

Åsa Persdotter, gift med Anders Svensson från Nötsäter Stenkyrka, död 1687 i Sältebo Klövedal[13].

Anna Persdotter, Toftenäs Stenkyrka omkring 1640, gift med Reer Olsson Green av Rossö, d. Bua på Flatön Morlanda omkr. 1707[14].  

Ingeborg Persdotter, gift med Torel Jonsson född Röd Stenkyrka 1619[15].

  

Hans Wilhelmsson var gift första gången med Anna Olsdotter från Säby Stenkyrka som avled mot slutet av 1680-talet. Hans gifte om sig med Anna Toresdotter 1690. Han avled i maj 1691 och nämns som död i mål nummer 16 vid vårtinget i Stordal den 15 juni 1691. Enligt mål nummer 17 samma dag skulle Hans halvgård om 12 öresbol jord tillfalla de två äldsta sönerna Wilhelm och Per men enligt samma mål överlät Per brukningsrätten till den yngste brodern, Lars, så länge han själv inte behövde den. Det fanns ytterligare en son, Olof, och två döttrar, Ingrid och Anna, efter Hans Wilhelmsson och Anna Olsdotter. Hans Wilhelmssons och Anna Olsdotters 6 barn [16]:

Wilhelm Hansson, Toftenäs Stenkyrka ca 1648, gift med Börta Anundsdotter i Röra Stenkyrka, d. Toftenäs Stenkyrka 10 februari 1734[17].

Per Hansson, Toftenäs Stenkyrka 1659, gift med Elin Jonsdotter Hoga Stala 1665 som avled  19 december 1758, överlät brukningsrätten till sin bror Lars Hansson, d. Bua Flatön Morlanda 21 januari 1740[18].

Olof Hansson, Toftenäs Stenkyrka 1664, gift med Börta Olofsdotter Kebene Stenkyrka 1670, d. Kurlanda Stenkyrka före 1752[19]

Lars Hansson, Toftenäs Stenkyrka, gift med Ingrid Halvardsdotter från Hovlanda Stenkyrka, d. Toftenäs Stenkyrka 1701[20]. 

Ingrid Hansdotter, Toftenäs Stenkyrka ca 1650, gift med Hans Hansson Hotting Kville 1646 och död Grönskult Morlanda 29 augusti 1733, d. Ellös Morlanda 17 april 1719[21].  

Anna Hansdotter, Toftenäs Stenkyrka, gift med Anders Rasmusson i Häle, d. Häle Stenkyrka 10 september 1702[22].

    


[1] Almegius, Jöns Gullbrandsson i Vräland sidan 59.

[2] Anders Nordströms anteckningsbok om Toftenäs sidan 20-24. Almegius – Tusen anor från Orust Tjörn och Inland not 38. Valla dödbok.

[3] Anders Nordströms anteckningsbok om Toftenäs sidan 19 och 25-28. Almegius - Jöns Gullbrandsson i Vräland sidan 59.

[4] Almegius - Jöns Gullbrandsson i Vräland sidan 59. Vårtinget i Stordal 15 juni 1691, mål 13 – 17, Anders Nordströms anteckningsbok om Toftenäs.

[5] Anders Nordströms anteckningsbok om Toftenäs sidan 20 – 21, Mantalslängder 1690 och 1691 samt dombok 25 februari 1691 mål nr 10.

[6] Anders Nordströms anteckningsbok om Toftenäs sidan 90 – 93, Almegius – Jöns Gullbrandsson i Vräland sidan 59.

[7] Arvsskifte efter sonen Per Svensson genom Anders Nordströms anteckningsbok om Toftenäs sidan 24.

[8] Almegius - Jöns Gullbrandsson i Vräland sidan 59 och Tusen anor från Orust Tjörn och Inland not 38.

[9] Almegius Jöns Gullbrandsson i Vräland sidan 59.

[10] Anders Nordströms anteckningsbok om Toftenäs, tabell 13 sidan 90 – 105.

[11] Anders Nordströms anteckningsbok om Toftenäs sidan 96, Skifte den 4 februari 1693.

[12] Anders Nordströms anteckningsbok om Toftenäs sidan 96 – 99.

[13] Anders Nordströms anteckningsbok om Toftenäs sidan 99. Hans Larssons pärmar.

[14] Anders Nordströms anteckningsbok om Toftenäs sidan 96. Almegius – Tusen anor från Orust, Tjörn och Inland sidan 36.

[15] Almegius nämner i boken om Jöns Gullbrandsson i Vräland på sidan 59 att Per d.y. hade 6 döttrar som fick 2 öresbol vardera i Toftenäs. Nordström nämner 5 döttrar i sina anteckningar, Ingeborg torde vara den sjätte. 

Orusts och Tjörns dombok den 11-12/6 1694 och mål nr. 21[Orusts och Tjörns häradsrätt AIa:2 (1691-1695) Bild 166 / sid 323] "Torel Jonßon på sin Hustrus Ingebor Peersdotters wegnar gafwo för Rätten tillkiänna att med hennes goda ia och samtycke hafwer hennes odelsiordh i Tofftenääs som hon både erfft och i ställe för hemgifft bekommit och i penningar er bereknadt till Sextijo Sex d:r Sm:tt till sin Swåger Swän Larßon i Tofftenääs, hwilken deße föreskrefne 66 d:r Sm:tt honom till fult nöie betalt......"

[16] Uppräknade i mål nr 14, ting i Stordal 15 juni 1691.

[17] Almegius – Jöns Gullbrandsson i Vräland sidan 59 och 108. Avkortningslängd för Orust och Tjörn 1734.

[18] Almegius – Jöns Gullbrandsson i Vräland sidan 59. Vårtinget i Stordal den 15 juni 1691 § 13 - 17. Rolf Berlin – Familjeregister Morlanda gårdar.

[19] Hans Larssons pärmar. Uppbudsärende nr 89 den 1 mars 1742.

[20] Hans Larssons pärmar.

[21] Almegius – Jöns Gullbrandsson i Vräland sidan 59 och 60, Vårtinget i Stordal 15 juni 1691 § 13 – 17. Rolf Berlin – Familjeregister Morlanda fiskelägen. 

[22] Almegius – Jöns Gullbrandsson i Vräland sidan 67 och 68. 



4 fjärdingsgårdar

Per Wilhelmssons d.y. halvgård ägdes därefter med 1/4 mantal av Rangela Persdotter som var äldsta dottern till Per. Den andra fjärdedelen ägdes av Sven Larsson som var Rangelas svåger. Han var född ca 1644 i Hjälmvik Stala och gift med Rangelas syster Ingrid. Den andra halvgården som ägts av Hans Wilhelmsson ägdes nu, med 1/4 mantal vardera, av Wilhelm Hansson och Per Hansson, vilka var Hans Wilhelmssons två äldsta söner. Toftenäs hade nu blivit fyra fjärdingsgårdar.

 

Rangela Persdotters 1/4 Toftenäs efter fadern Per Wilhelmsson d.y.

Rangela Persdotter var gift med Anders Olsson. Deras födelsedata verkar vara okända men det finns uppgifter som säger att Rangela avled efter 21 oktober1696[1] och Anders efter 1698. En dotter, namngiven till Anna, gifte sig med Hans Hansson i Wärsbo[2]. Rangela arrenderade ut sin del i 12 år till Wilhelm Hansson.

 

Ingrid Persdotters 1/4 Toftenäs efter fadern Per Wilhelmsson d.y.

Ingrid Persdotters födelsedatum vet man inte men hon avled före den 4 februari 1693 då skifte gjordes[3]. Hon var gift med Sven Larsson som var född ca 1644 i Hjälmvik Stala och avled i Toftenäs 1722. Sven gifte om sig med Ingrid Andersdotter från Utäng Stenkyrka. Hon avled mellan 1737 och 1740.

Sven Larssons 3 barn med Ingrid Persdotter och Ingrid Andersdotter: 

Per Svensson, Toftenäs 1664, gift 1:a gången med Börta Olsdotter från Sältebo Klövedal, gift 2:a gången med Amborg Gunnarsdotter från Nordre Valsäng Klövedal, död Nordre Valsäng Klövedal 1714. Moder är Ingrid Persdotter. 

Lars Svensson, Toftenäs, död Toftenäs 1737. Moder är Ingrid Andersdotter. 

Karin Svensdotter, Toftenäs, död Toftenäs. Moder är Ingrid Andersdotter.

  

I taxeringslängden 1715 finns inga ägare angivna till den fasta egendomen som var taxerad till 300 daler silvermynt men den lösa egendomen är upptagen på Sven Larsson till 40 daler silver­­mynt och på Wilhelm Hansson till 80 daler silvermynt.

 

Wilhelm Hanssons 1/4 Toftenäs efter fadern Hans Wilhelmsson.

Wilhelm Hansson avled i Toftenäs den 10 februari 1734 och hans hustru, Börta Anundsdotter, avled den 18 februari samma år enligt avkortningslängd för Orust och Tjörn. Samma år till­kännagavs även i längden att Hans Kock gift sig med Maret Andersdotter[4]. Hans Kock var son till kyrkoherden Mikael Kock på Tjörn som även var prost för Elfsyssel[5]. Maret Andersdotter var dotter till Anders Nilsson i Rönnäng som både lånat ut pengar till Karl Haraldsson och gått i borgen för Hans Kock. Wilhelm Hansson och Börta Anundsdotter hade följande 7 barn:

Per Wilhelmsson, Toftenäs 1685, död den 17 januari 1721 i sviterna efter överfallet på Toftö den 3 januari.

Hans Wilhelmsson d.ä., död före 22 september 1741.

Hans Wilhelmsson d.y., flyttade till Solberga.

Maret Wilhelmsdotter, f. troligen i Krossekärr Stenkyrka 1688, flyttade till Nordvik Stenkyrka, d. 1773.

Ingeborg Wilhelmsdotter, flyttade till Utäng Stenkyrka.

Ingrid Wilhelmsdotter, f. Röra Stenkyrka omkring 1680, flyttade till Kebene Stenkyrka, d. 1750.

NN Wilhelmsdotter vars förnamn inte är känt, gift med Anders Olsson i Hede Stenkyrka, d. före 1700[6].

Källor: Almegius Jöns Gullbrandsson i Vräland sidan 59 – 61, medlemmar i Tjörns släktforskare samt Hans Larssons pärmar.

 

Wilhelm Hanssons 1/4 mantal Toftenäs fick långt senare fastighetsbeteckning Toftenäs 1:5 men innan dess så hade gården först att passera barn, barnbarn och barnbarns barn till Wilhelm. En händelse som satt spår i historien om Toftenäs förtjänar att nämnas. Folke Almegius har i boken om Jöns Gullbrandsson i Vräland skrivit en utförlig redogörelse om ett släktdrama som utspelades på Toftö, en ö som ligger strax väster om Toftenäs, år 1721. Jag skall här återge berättelsen i sammandrag[7]. 

Wilhelms son, Per Wilhelmsson, hade rott ut till Toftö tidigt på morgonen den 3 januari 1721 för att se till sina hästar. Det måste ha varit en mild vinter eftersom hästarna hölls ute om nätterna i januari månad. Per såg att några personer redan var där och samlade vrakbräder. Han ropade på dem och fick svar av en pojke som visade sig vara Anders Hansson i Kebene. Per var morbror till pojken vars mor, Ingrid Wilhelmsdotter, var gift med Hans Olsson i Kebene. Utöver Anders Hansson bestod sällskapet av ytterligare tre personer, Olof Hansson med sina söner, Olof och Per. Olof Hansson var bror till Per Wilhelmssons far, Wilhelm Hansson. 

Enligt Per Wilhelmsson på dödsbädden blev det ordväxling om vrakgods innan de överföll honom och slog honom så han tappade medvetandet. Förövarna trodde nog att Per var död och lämnade honom åt sitt öde. Han återfick emellertid medvetandet och kunde ro över sundet till Toftenäs strand. Där hittade en bror, Hans Wilhelmsson, honom och hjälpte honom hem till Toftenäs. 

Per avled den 17 januari 1721 av de svåra skadorna och det blev därefter en långdragen rätts­sak där förövarna nekade och använde olika knep för att försöka undanhålla sanningen.  I slutet av 1722 fällde Tingsrätten sitt utslag i målet. Det blev dödsdomar för Olof Hansson och hans son Olof Olsson men eftersom de lagligen inte kunnat överbevisas och själva vägrade erkänna fick de genom värjemål möjlighet att svära sig fria. Efter Hovrättens fastställande av domen svor de sig slutligen fria genom värjemålsed inför tingsrätten och därefter frikändes de.

 

Bilden föreställer Olle Andersson vid stenbryggan i Toftenässtrand. Här vid stranden kom den dödligt sårade Per Wilhelmsson iland efter överfallet på Toftö den 3 januari 1721. Per Wilhelmsson var ffffmf till Olle. Fotograf okänd.

 

Per Wilhelmsson som var född omkring 1685 var, när han avled, gift med Maret Nilsdotter som var född i Nordvik Stenkyrka ca 1695. I äktenskapet föddes 2 barn. Man får förmoda att han, som vid sin död 1721 var gift och bosatt i Toftenäs, brukade sin fars 1/4 hemman tillsam­mans med sin far. Men han var förmodligen inte ägare av gården. Maret gifte om sig med Tore Helgesson från Tubberöd Stenkyrka. De drev jordbruk i Kroksdal Stenkyrka och i det äktenskapet föddes 4 barn med början 1724. Per Wilhelmssons 2 barn, födda i Toftenäs, med Maret Nilsdotter var:

Anna ca 1720, gift med Per Andersson från Nordvik Stenkyrka.

Petronella 1721, gift med Olof Olsson, f. Hällene Valla 12 september 1735.

 

Dottern Anna Persdotter var född ca 1720 i Toftenäs och var den som så småningom övertog bruket av gården. Hon gifte sig 1742 med Per Andersson från Nordvik Stenkyrka som var född 1718. Det är troligt att de tog över gården vid giftermålet. I domboken, vid hösttinget 1750, framgår att Per var bosatt i Toftenäs[8]. I 1763 års ting framgår att Anna och Per var bosatta i Toftenäs samt att Anna var syster till Petronella som i andra källor uppges vara född 1721[9]. Anna avled i Toftenäs den 23 februari 1796. Hennes man hade avlidit den 4 januari året innan på samma plats[10]. Då var gården redan överlämnad till sonen Anders . Anna och Per hade följande 6 barn som alla föddes i Toftenäs:

Per 3 november 1742, d. Klädesholmen 23 december 1790[11]

Helena oktober 1747, d. Skärhamn Stenkyrka 16 augusti 1804[12]

Karin[13]

Anders 8 augusti 1754[14].

Marit 1759[15]

Inger 1761[16]

Anna 1751, d. Hålan Rönnäng 21 april 1824[17]

 



[1] Vittnesmål vid rätten 20 – 21 oktober 1696, Nordströms anteckningsbok om Toftenäs sidan 94.

[2] Nordströms anteckningsbok om Toftenäs sidan 95.

[3] Skifte den 4 februari 1693, Nordströms anteckningsbok om Toftenäs sidan 96

[4] Avkortningslängd för Orust och Tjörn 1734.

[5] Ur Bohusläningen nr 43 den 19 mars 1910.

[6] Folke Almegius, Jöns Gullbrandsson i Vräland, sidan 109 tabell 7.

[7] Folke Almegius, Jöns Gullbrandsson i Vräland, sidan 61.

[8] Nr 13 vid hösttinget 1750.

[9] Nr 79 vid vintertinget 1763.

[10] Stenkyrka dödbok.

[11] Stenkyrka dödbok 23 december 1790 Klädesholmen.

[12] Stenkyrka dödbok 16 augusti 1804.

[13] Hfl 1808 Bö V, född ca 1754.

[14] Hfl Stenkyrka 1806 och 1808 samt dödbok Stenkyrka 2 juli 1830 som gift åbo i Toftenäs.

[15] Hfl Skärhamn 1806, änka.

[16] Hfl Nordvik 1806, hustru.

[17] Rönnängs dödbok.


Per Hanssons 1/4 Toftenäs efter fadern Hans Wilhelmsson.

Per Hansson brukade Skaftö gård i Morlanda mellan 1695 och 1710. Gården ägdes av kyrkoherde Fredrik Bagge i Skee. Per hade betalt livstidstaga till Bagges svärfar, Fredrik Nilsson Bart, den 25 mars 1695 med 100 Dr och därefter årlig taga med 10 Dr[1]. Enligt samma källa tecknade Per Hansson kontrakt med Daniel Bildt på säteriet i Morlanda om att bruka Bua på Flatön från 1710. Per betalade för detta 450 daler Smt för att för sig själv, sin hustru och sina arvingar få bruka Bua på Flatön[2]. Hans Persson köper senare gården i Bua av Daniel Bildt med tillträdesdag när fadern, Per Hansson, avlider[3].  

Per Hansson var även delägare i Toftenäs efter sina föräldrar Hans Wilhelmsson och Anna Olsdotter. Han var född i Toftenäs 1659 men bosatt i Bua på Flatön i Morlanda socken. Han hade vid övertagandet av sin hemmansdel i Toftenäs överlåtit brukningsrätten på sin yngre bror Lars. Det verkar inte som Per själv brukade sin hemmansdel i Toftenäs någon gång. Han var gift med Elin Jonsdotter som var född 1665 i Hoga Stala. Han avled i Bua Flatön i Morlanda socken den 21 januari 1740 och hans hustru avled i Bua Flatön den 19 december 1758. De hade följande 9 barn:

Märta Persdotter, Skaftö Morlanda 28 februari 1689

Jon Persson, Skaftö Morlanda 3 februari 1704

Börta Persdotter, Skaftö Morlanda 1699

Sara Persdotter, Skaftö Morlanda 21 september 1701

Karin Persdotter, Skaftö Morlanda 1700

Sigrid Persdotter, Skaftö Morlanda 1697

Hans Persson, Skaftö Morlanda 1708

Vilhelm Persson, Bua Flatön Morlanda 8 januari 1712

Per Persson, Bua Flatön Morlanda 3 juli 1716

Uppgifterna om barnen är från Rolf Berlins hemsida

 

 


[1] Orust dombok 20/10 1702, mål nr 19, nedtecknat av Per-Åke Olsson, Uddevalla (perake-inger.se)

[2] Orust dombok 25/10 1709, mål nr 26, nedtecknat av Per-Åke Olsson, Uddevalla (perake-inger.se)

[3] Uppbud och inteckningsärenden Orust och Tjörn den 12 februari 1740, nr 13.


Affärstransaktioner, hembud och Hans Kock.  

Nästa dokumenterade händelse om Toftenäs som jag kunnat finna är i tingsprotokollet den 12 mars 1735. Då rättar Hans Kock specifikationen vid försäljningen av Karl Haraldssons hustru Anna Andersdotters 1/4 Toftenäs[1]. I en annan punkt samma dag nämns att Hans Michael Kock och Maret Andersdotter har lånat av Lars Björnsson på Olsnäs med pant i Toftenäs[2].

Föregående stycke verkar vara Kocks inträde som ägare i Toftenäs och det är Karl Haraldssons hustrus 1/4 Toftenäs som Kock sålunda förvärvar. Karl Haraldssons hustru var Anna Andersdotter, dotter till Åsa Persdotter och Anders Svensson i Toftenäs. Åsa var syster till Rangela som 1695 fått lösningsrätt till fastigheten[3]. De var båda döttrar till Per Wilhelmsson d.y. Efter långvariga tvister fick Anna Andersdotter rätt till fastigheten i början av 1730-talet men nödgades sälja till Kock.

Jag skall kortfattat redogöra för reglerna om uppbud. De har betydelse för att kunna förstå det virrvarr av händelser som börjar på 1730-talet och fortsätter tills Olof Olsson d.ä. köpt 2 fjärdingsgårdar och noteras som ägare till ett halvt hemman.

Lagen om uppbud tillkom 1734 och började gälla från den 1 september 1736. Uppbud till­kännagavs vid tinget för att alla skulle få veta att en gård sålts. Om det fanns någon som var närmare släkt än köparen så hade denne lösningsrätt till gården istället för den som köpt den. Tillkännagivandet vid tinget kallades för uppbud. Den som hade bördsrätt (förköpsrätt på grund av släktskap) löste då gården för samma belopp som köparen hade gett. Enligt lagen skulle gårdar som låg ute på landsbygden uppbjudas vid tre på varandra följande ting. Om ingen av säljarens släktingar begärt att få utnyttja sin bördsrätt kunde köparen begära att få fastebrev (lagfartsbevis) på gården när ett år efter sista uppbud passerat. Först när köparen fått fastebrev på gården kunde han vara säker på att ingen kunde göra anspråk på den[4]

När man går igenom alla uppbud för hemmansdelarna i Toftenäs under perioden 1735 till 1745 så finns det fler uppbud än vad som motiveras av kända försäljningar. Förklaringen måste vara att det funnits fler försäljningar än vad som är känt eftersom en förutsättning för uppbud var att undertecknat köpebrev uppvisades för rätten i häradet där gården låg. I Toftenäs fall blev detta Orusts och Tjörns häradsrätt. Det kan också vara så att några av försäljningarna som anmäldes för uppbud inte gick igenom på grund av att någon anmälde bördsrätt. Vi vet ju att Bernt Tuvesson 1737 visade att hans hustru Ingrid Persdotter tilldömts ägandet av 1/4 Toftenäs tillsammans med sin bror och att Olof Hansson i Kurlanda gjorde bördsanspråk på 1/4 Toftenäs för sig och sina barn 1735[5]. Anledningen till att Olof Hansson gjorde bördsan­språk kan vara att Hans Kock tycks ha övertagit Karl Haraldssons hustrus Anna Andersdotters del. Den 12 mars 1735 rättar Kock specifikationen för försäljningen för Anna Andersdotter[6]. Det var den här hemmansdelen som Bernt Tuvesson tog över. 

Vid tinget den 30 september 1735 inskrevs Kocks skuldsedlar med pant i Kocks fastighet[7]. (Denna Kocks fastighet måste vara hans 1/4 Toftenäs som han förvärvade enligt föregående stycke.)  Samma dag pantsätter Per Hansson i Bua på Flatön 1/4 Toftenäs till Lars Jacobsson och hans hustru Anna Andersdotter (i Dyreby) i 14 år[8]. Ytterligare en händelse beträffande Toftenäs noteras i tingets protokoll samma dag. Det är Karl Haraldsson som har lånat av Anders Nilsson i Rönnäng med pant i 1/4 eller 6 öresbol Toftenäs[9]. 

Det är märkligt att både Kock och Haraldsson kunde lämna pant i Toftenäs den 30 september 1735. Samma dag har Kocks skuldsedlar inskrivits med pant i hans fastighet för lån från Lars Björnsson på Olsnäs[10]. Avsåg kanske Kocks pant någon annan fastighet som han ägde? Det står inte uttryckligen inskrivet att panten gällde Toftenäs.  

Den 18 februari 1741 finns ett krav av Olof Hansson i Kurlanda. Han kräver av Anders Nilsson i Rönnäng att för sönerna Olof Olsson i Dyreby och Oluf Olsson i Kurlanda få lösa panten i Toftenäs 1/4 för Karl Haraldsson[11]. Fortsättningen på detta måste vara Olof Olssons d.ä. lösen av panten den 6 februari 1743 som Hans kock hade i 1/4 Toftenäs. Den delen hade Karl Haraldsson och Anna Andersdotter tidigare ägt. Lösen var på 564 daler jämte 50 daler smt. i avträde[12]

Av nedanstående domboksutdrag, som blivit tillgängligt för mig långt efter att min historik om Toftenäs skrevs, framgår att lösen av hemmansdelen i föregående stycke blev ackorderad till 400 daler. Där framgår även att uppbud av hemmansdelen skedde den 18 februari 1741, 24 september 1741 och 1 mars 1742.





Den 25 maj 1736 finns följande i tingsprotokollet: Anders Andersson i Ramneberg begär att hans halvsyster, ÅsaAndersdotters dotter Kerstin Hansdotter, hos sin far Hans Mikaelsson Kock innestående morsarv redovisas[13]. Ytterligare noteringar samma dag: Karl Haraldsson erkänner lån av Göran Nilsson på Röa med pant i en ”swarthielmette Ko” och Karl Haraldsson i Toftenäs erkänner lån av Hans Kock med pant i en ”swartryggete Koo och ett swart stoo”. Hans Kocks hustru Marit Andersdotter anhåller att få betalt av Lars Svensson i Hällebäck när Kock som är utomlands återkommer[14].

Den 14 september 1737 finns följande noteringar på tinget: Bernt Tuvesson visar att hans hustru Ingrid Persdotter har tilldömts ägandet av 1/4 Toftenäs tillsammans med utomlands vistande brodern Olof Persson. Bernt uppbjuder gården första gången[15]. Den 21 februari 1738 noteras att Toftenäs 1/4 uppbjuds andra gången. (Detta kan vara Ingrid Persdotters och Olof Perssons del)[16]. Den 2 maj 1738 noteras att Toftenäs 1/4 uppbjuds tredje gången. (Detta kan vara det sista uppbudet på Ingrid Persdotters och Olof Perssons del)[17].

Den 12 februari 1740 noteras att Toftenäs 1/4 eller 6 öresbol som Lars Haraldsson (bror till Karl Haraldsson) fått i pant av Anders Nilsson i Rönnäng uppbjuds första gången[18]. Salig Lars Svenssons änka Maret Sörensdotter i Toftenäs 1/4 protesterar mot Hans Kocks ställda krav. Lars far, Sven Larsson, har tidigare betalt varför Maret fordrar att få behålla gården[19]. Lars Svensson hade den 28 maj 1719 fått gårdsdelen i gåva av sin far[20]. Anders Nilsson i Rönnäng har gått i borgen för sin måg Hans Kock men nu dödar Anders borgens­förbindelsen[21]. Anders Olsson i Hals inskrev en skuldsedel han fått av Bernt Tuvesson med pant i Toftenäs 1/4[22]. Hans Michael Kock har lånat av sin bror brukspatron Niclas Kock mot pant i Hällebäck 1/2 men gården har sålts till änkan Marit Sörensdotter varför panten skall lösas[23]. Hans Michael Kock kommer överens med änkan Marit Sörensdotter i Hällebäck 1/2 att hon och hennes salig man Lars Svensson inte kunnat underhålla gårdens byggnader varför Kock tar gården och lovar Marit att ”hos mig skall hava det underhåll så länge hon vill och vi kunna överens­komma”. Gården uppbjöds första gången[24]. 

Sven Larsson som nämns i föregående stycke fjärde raden var troligen en av ägarna i 1715 års taxeringslängd. Hans andel var samma 1/4 mantal som Marit Sörensdotter hade år 1740 enligt andra och tredje meningen föregående stycke. Två av de resterande 3 fjärdedels­ägarna i 1715 års taxeringslängd måste ha tillhört Per Hansson i Bua på Flatön och brodern Wilhelm Hansson som enligt tinget i Stordal 1691 fått dela på faderns halvgård. Per pantsätter sin 1/4 Toftenäs den 30 september 1735 till Lars Jacobsson och hans hustru Anna Andersdotter i 14 år. Wilhelm är ägare enligt hans bouppteckning den 1 juni 1734. Återstår att härleda den sista fjärdedelen. Det är Rangela Persdotters fjärdedel och av hittills kända rättshandlingar verkar det som hon hade den kvar. Först i början av 1730-talet övergick den till systerdottern Anna Andersdotter och Karl Haraldsson för att några år senare gå vidare till Hans Michael Kock. 

Bernt Tuvessons och hans hustrus köp och övertagande av 1/4 Toftenäs skedde troligen den 12 februari 1740, eller en kort tid innan. Anders Olsson i Hals Långelanda inskrev en skuldsedel vid tinget den dagen som han fått av Bernt Tuvesson med pant i 1/4 Toftenäs. Bernt Tuvesson var född i Tådås Klövedal den 19 november 1708. Han var gift med Ingrid Persdotter som var född i Nordre Valsäng Uppegård Klövedal den 20 december 1712. Hon hade rötter och bördsrätt i Toftenäs Stenkyrka som berättigade henne att överta det köp av Toftenäs 1/4 som var på väg att genomföras. Det torde vara Lars Haraldssons hemmansdel som han fått i pant av Anders Nilsson i Rönnäng[25]. Bernt Tuvesson avled under 1760 med bouppteckning den 20 september[26]. Ingrid gifte om sig året därpå med Olof Persson från Valsäng. I mantalslängden 1761 finns de båda under Toftenäs. Bernt Tuvessons och Ingrid Persdotters 8 barn:

Ingrid, Toftenäs Stenkyrka ca 1737, d. Södra Valsäng Uppegård 15 mars 1998.

Per, Toftenäs Stenkyrka ca 1740, d. Arendal Lundby 29 maj 1823[27]

Kerstin, Toftenäs Stenkyrka maj 1740, d. Mollösund Morland 1 november 1817[28]

Rangela, Toftenäs Stenkyrka 1741, d. Toftenäs mark2 oktober 1788.

Bernt, Toftenäs Stenkyrka 1744, d. Toftenäs Stenkyrka 2september 1813.

Anders, Toftenäs Stenkyrka 1746, d. Häle Stenkyrka 28 juli 1807.

Elin, Toftenäs Stenkyrka 1750, d. Klädesholmen 13 november 1790.

Börta, Toftenäs Stenkyrka 1 juli 1754, d. Kärrslätt Stenkyrka 23 april 1832.

Källor: Uppgifter om de Barn som saknar nothänvisning kommer från Stenkyrka dödbok.

 

    

Den 30 maj 1740 noteras att Toftenäs 1/4 i Stenkyrka som Hans Persson i Bua köpt av sina syskon uppbjöds första gången[29]. En annan hemmansdel av Toftenäs 1/4 uppbjöds andra gången. (Detta andra uppbud avser troligen den hemmansdel som den 12 februari 1740 noteras att Lars Haraldsson fått i pant av Anders Nilsson i Rönnäng.[30]

Per Hansson i Bua på Flatön hade avlidit den 21 januari 1740 och den första noteringen från tinget den 30 maj i föregående stycke är en konsekvens av hans bortgång. Hans Persson var född i Bua Flatön i Morlanda socken år 1708. Han var gift med Cecilia Jakobsdotter som var född den 7 januari 1725 i Hästekälla Morlanda. Han avled den 23 december 1768 och Cecilia den 8 januari 1786 i Bua Flatön. De hade följande 8 barn:

Johanna, Bua Flatön den 3 oktober 1743 – Hällevik den 21 april 1796

Petter, Bua Flatön den 14 januari 1747 -  

Helena, Bua Flatön den 7 juni 1750 – Bokenäs socken den19 augusti 1821

Jakob, Bua Flatön den 23 december 1752 – Bua Flatön den14 augusti 1830

Johan, Röra socken 1755 – Bua Flatön den 28 augusti 1824

Rutger, Bua Flatön den 12 februari 1759 – Bua Flatön samma dag

Karl, Bua Flatön i mars 1760 – Bua Flatön den 26 mars 1825

Olof, Bua Flatön den 10 mars 1763 – Bua Flatön den 20 september 1847

Uppgifterna är från Rolf Berlins hemsida

 

Den 18 september 1740 noteras att Toftenäs 1/4 uppbjöds andra gången. (Detta kan avse Hans Perssons i Buas köp av sina syskons arv i 1/4 Toftenäs den 30 maj 1740.[31]) En annan hem­mans­del Toftenäs 1/4 uppbjöds tredje gången.(Detta är troligen tredje uppbud för den hem­mansdel som uppbjöds andra gången den 30 maj 1740 och avser den hemmansdel som den 12 februari 1740 noteras att Lars Haraldsson fått i pant av Anders Nilsson i Rönnäng.[32]) Detta tredje uppbud går inte att härleda till något köp eftersom Bernt Tuvesson och Ingrid Persdotter utnyttjat Ingrids bördsrätt före den 12 februari 1740 och lånat pengar av Anders Olsson i Hals för köpet.

Den 8 juni 1741 noteras att Toftenäs 1/4 uppbjuds för tredje gången. (Förmodligen sista upp­bud på Hans Perssons i Buas köp av sina syskons arv som uppbjöds andra gången den 30 maj 1740.[33]) Den 22 september 1741 noteras att Toftenäs 1/4 uppbjuds andra gången och den 1 mars 1742 noteras att Toftenäs 1/4 uppbjuds för tredje gången. Uppbuden i föregående mening har jag inte lyckats härleda. 

Den 18 maj 1745 noteras att Hans Persson i Bua har köpt Toftenäs 1/4 i Stenkyrka av Jon Persson i Ortorp, Martha Persdotter i Fiskebäcks kihl, Esbjörn Olsson i Orrevik Bokenäs, Christen Jonsson i Hellevik och Erik Eriksson i Brevik. Denna notering från tinget är troligen den slutliga registreringen i rätten av att Hans Persson från Bua på Flatön övertagit 1/4 Toftenäs av dödsboet efter sin far Per Hansson[34]. Den 30 maj 1740 noteras att Hans Persson köpt hemmansdelen i Toftenäs av sina syskon (Se föregående sida)

Olaus Olsson uppger i sin släktutredning nr 106 Toftenäs att Olof Olsson d.ä., två dagar efter arvskiftet efter sin hustru Maret Olsdotter den 4 februari 1743, förvärvar det 1/4 mantal som förr ägts av Anna Andersdotter och Karl Haraldsson och att han i samband härmed betalar pantsumma till Hans Kock med 564 daler jämte 50 daler smt. i avträde[35]. Underlag för ovan­stående notering av Olaus Olsson finns inte i uppbud och inteckningsärenden för motsvarande tid. Noteringen avser troligen den del av Toftenäs som nämns den 18 februari 1741 då Olof Hansson i Kurlanda kräver av Anders Nilsson i Rönnäng att få lösa in panten för Karl Haraldssons 1/4 Toftenäs. Hans Kock var gift med Anders Nilssons dotter, Marit Andersdotter[36]

En sammanfattning av hur Olof Olsson d.ä. fick sina två fjärdingsgårdar (han är i mantals­längden 1752 noterad för 1/2 mantal Toftenäs) bör bli enligt följande: 1/4 mantal löste han 1743 från Hans Kock enligt föregående stycke. Den andra fjärdingsgården fick han fastebrev på den 21 februari 1749[37]. Den sistnämnda är den del som ägdes av Per Hansson i Bua Flatön och därefter av hans son Hans Persson. Att det är den delen som han fick fastebrev på saknas bevis för, men det är troligt eftersom de andra hemmansdelarna i Toftenäs kunnat följas i ägarlängden. Dessutom stämmer det med att Per Hansson 1735 pantsatte sin fjärdingsgård i Toftenäs på 14 år[38]

Olof Olsson d.ä. var född i Dyreby Stenkyrka ca 1694 som son till Olof Hansson och Börta Olofsdotter. Olof Hansson var i sin tur son till Hans Wilhelmsson Brems som avled i Toftenäs 1691. Olof Olsson var gift två gånger, första gången med Maret Olsdotter som avled före den februari 1743 (skifte den 4 februari 1743). Hon var mor till Jon och Hans. Andra gången var han gift med Johanna Reersdotter från Svanvik Valla. Hon var född 1708 och avled i Toftenäs (ev Dyreby) före 1779. Hon var mor till barnen Olof och Elsa. Även Olof Olsson avled i Toftenäs före 1779.

I mantalslängden 1776 står Olof Olsson d.ä. för 1/2 mantal Toftenäs. Men 1777 står Olof Olssons d.ä. son, Jon Olofsson i Brevik, noterad som brukare av 1/4 Toftenäs som utbruk. Denna fjärdingsgård fick han fastebrev på den 28 februari 1757[39]. Samtidigt står brodern Olof Olsson som innehavare av den andra 1/4 Toftenäs. Jon Olofsson och Olof Olsson, som var halvsyskon hade Olof Olsson d.ä. som far i första respektive andra äktenskapet med Maret Olsdotter och Johanna Reersdotter. De var ägare till 1/4 mantal Toftenäs vardera i storskiftet 1785. 

1779 upprättar Olof Olsson d.ä. köp och testamente för sina barn i andra giftet med Johanna Reersdotter så att sonen Olof (gift med Helena Heljesdotter) erhåller 1/4 mantal Toftenäs samt sillbåtar[40]. Denna uppgift från Olaus Olsson är troligen feldaterad eftersom ingen av makarna finns i Stenkyrka dödbok som finns från 1779. En mer trolig uppgift är att Olof avled ca 1775 och Johanna ca 1778[41]. Olof och Helena fick fastebrev på denna fjärdingsgård den 9 juni 1781[42]. Den är upptagen på Olof Olsson vid storskiftet 1785, och i husförhörslängden 1806 på hustrun Helena sedan Olof avlidit den 16 juni 1802.

 



[1] Uppbud och inteckningsärenden Orust och Tjörn den 12 mars 1735, nr 6.

[2] Uppbud och inteckningsärenden Orust och Tjörn den 12 mars 1735, nr 19.

[3] Almegius Jöns Gullbrandsson i Vräland sidan 59.

[4] Marita Persson Vänersborg, Domboksforskning.se.

[5] Olaus Olsson, Toftenässläkten nr 106, genom Göte Berntsson Nordvik Skärhamn.

[6] Uppbud och inteckningsärenden Orust och Tjörn den 12 mars 1735, nr 6.

[7] Uppbud och inteckningsärenden Orust och Tjörn den 30 september 1735, nr 11.

[8] Uppbud och inteckningsärenden Orust och Tjörn den 30 september 1735, nr 15.

[9] Uppbud och inteckningsärenden Orust och Tjörn den 30 september 1735, nr 16.

[10] Uppbud och inteckningsärenden Orust och Tjörn den 12 mars 1735, nr 19.

[11] Uppbud och inteckningsärenden Orust och Tjörn den 18 februari, nr 43.

[12] Olaus Olsson, Toftenässläkten nr 106, genom Göte Berntsson Nordvik Skärhamn.

[13] Uppbud och inteckningsärenden Orust och Tjörn den 25 maj 1736, nr 35.

[14] Uppbud och inteckningsärenden Orust och Tjörn den 25 maj 1736, nr 51-53.

[15] Uppbud och inteckningsärenden Orust och Tjörn den 14 september 1737, nr 22.

[16] Uppbud och inteckningsärenden Orust och Tjörn den 21 februari 1738, nr 59.

[17] Uppbud och inteckningsärenden Orust och Tjörn den 2 maj 1738, nr 7.

[18] Uppbud och inteckningsärenden Orust och Tjörn den 12 februari 1740, nr 8.

[19] Uppbud och inteckningsärenden Orust och Tjörn den 12 februari 1740, nr 18.

[20] Utredning av Kenneth Bengtsson i december 2017 angående Utäng.

[21] Uppbud och inteckningsärenden Orust och Tjörn den 12 februari 1740, nr 19

[22] Uppbud och inteckningsärenden Orust och Tjörn den 12 februari 1740, nr 26.

[23] Uppbud och inteckningsärenden Orust och Tjörn den 12 februari 1740, nr 31.

[24] Uppbud och inteckningsärenden Orust och Tjörn den 12 februari 1740, nr 32.

[25] Upppbud och inteckningsärenden Orust och Tjörn den 12 februari 1740, nr 8.

[26] Orusts och Thörns Häradsrätts dombok hösttinget 1760, mål nr 9.

[27] Lundby dödbok C:5 1814 – 1836 post 313, genom Kenneth Melander och Berit Flyholt.

[28] Rolf Berlins hemsida, person och bouppteckningsregister samt familjeregister för Morlandas fiskelägen.

[29] Uppbud och inteckningsärenden Orust och Tjörn den 30 maj 1740, nr 24.

[30] Uppbud och inteckningsärenden Orust och Tjörn den 30 maj 1740, nr 41.

[31] Uppbud och inteckningsärenden Orust och Tjörn den 18 september 1740, nr 14.

[32] Uppbud och inteckningsärenden Orust och Tjörn den 18 september 1740, nr 28.

[33] Uppbud och inteckningsärenden Orust och Tjörn den 8 juni 1741, nr 15.

[34] Uppbud och inteckningsärenden Orust och Tjörn den 18 maj 1745, nr 22

[35] Olaus Olsson, Toftenässläkten nr 106, genom Göte Berntsson Nordvik Skärhamn.

[36] Uppbud och inteckningsärenden Orust och Tjörn den 12 mars 1735, nr 19.

[37] Register fastebrev Orusts och Tjörns Häradsrätt CIII B:1 och B:2 § 3.

[38] Uppbud och inteckningsärenden Orust och Tjörn den 30 september 1735, nr 15.

[39] Register fastebrev Orusts och Tjörns Häradsrätt CIII B:1 och B:2 § 37.

[40] Olaus Olsson, Toftenässläkten nr 106, genom Göte Berntsson Nordvik Skärhamn.

[41] Mantalslängder Toftenäs Stenkyrka,

[42] Register fastebrev Orusts och Tjörns Häradsrätt CIII B:1 och B:2 § 28.


Storskifte 1785 

Vid storskiftet 1785 finns delägarna i Toftenäs uppräknade. Det är Bernt Berntsson benämnd A, Jon Olofsson benämnd B, Olof Olsson benämnd C och Anders Persson benämnd D. Alla fyra har 1/4 mantal i Toftenäs vardera.

A.

Bernt Berntsson var son till Bernt Tuvesson och Ingrid Persdotter. Bernt Tuvesson visade 1737 att hans hustru Ingrid Persdotter tilldömts 1/4 Toftenäs[1]. Underlaget för det domslutet måste ha varit hennes släktskap i rakt nedstigande led från Per Wilhelmsson d.y. på följande sätt. Ingrid var dotter till Per Svensson från Toftenäs som var gift med Rangela Nilsdotter från Kyrkefjäll. Per var son till Sven Larsson från Hjälmvik som var gift med Ingrid Persdotter från Toftenäs som var Per Wilhelmssons d.y. dotter. Denna hemmansdel blev senare Toftenäs 1:3.


B-C

Som nämnts på föregående sida var Jon Olofsson och Olof Olsson halvsyskon och barn till Olof Olsson d.ä. Dessa två hemmansdelar blev senare Toftenäs 1:2 och Toftenäs 1:4.

D.

Anders Persson var son till Per Andersson och Anna Persdotter. Anna Persdotter var i sin tur dotter till Per Wilhelmsson i Toftenäs som avled av skadorna han fick vid överfallet på Toftö år 1721. Senare fick denna hemmansdel beteckning Toftenäs 1:5.

 



Bilden visar Toftenäs inägor vid storskiftet 1785. Fastighetsbeteckningar fanns ännu inte utan tillkom först i samband med laga skifte 1846. Bokstavsbeteckningarna på kartan avser: (A) Bernt Berntsson, (B) Jon Olofsson, (C) Olof Olsson och (D) Anders Persson. Kartan är från Lantmäteriets historiska kartor.



Bilden visar Toftenäs utmarker vid storskiftet 1797. Till vänster vid Toftö sund ser man de båda trankokerierna Båsen och Bremsedammen. Båsen, det översta i bild, hade 4 kittlar och tillhörde handelsmannen Joh. Dan:son Wetterling i Göteborg. Bremsedammen, det understa i bild, hade 12 kittlar och tillhörde handelsmannen Joh. Kiellberg i Göteborg. Informationen är från Johan Petterssons Skärgårdsverken i Bohuslän. Kartan är från Lantmäteriets historiska kartor.



[1] Uppbud nummer 22 den 14 september 1737.


Jon Olofssons ¼ Toftenäs (Från sidan 11B)

Jon Olofsson var född i februari 1733, troligen i Dyreby där hans mamma var född. Han avled i Toftenäs efter att även ha bott i Brevik men senare slutligen flyttat till Toftenäs. Han avled den 17 mars 1806 och bouppteckning hölls den 10 september 1809. Vid bouppteckningen ägde Jon 1/4 mantal Toftenäs, 1/2 mantal Brevik och 1/4 mantal Tubberöd. Han var gift med Ingrid Andersdotter från Häle i Stenkyrka som var född i juli månad 1741. Ingrid avled i Toftenäs året efter sin man, den 14 oktober 1807. De hade följande barn:

Hans född 1766, d. Brevik Stenkyrka 4 juni 1814.

Anders född 1771, d. Tubberöd Stenkyrka 3 december 1844.

Anna 18 juni 1781, död 17 oktober 1781

Olof 10 september 1782

Anna 14 september 1785

Olof 27 mars 1788, död 24 juni 1789

Födelseuppgifter från Stenkyrka födelsebok och dödbok C1

 

Jons hemmansdel i Toftenäs övergick efter hans död till sonen Olof Jonsson som var född i Brevik den 10 september 1782. Efter fadern död 1806 fick Olof fastebrev på 1/4 mantal Toftenäs den 6 juni samma år[1]. Han avled i Toftenäs den 28 januari 1867 och hade då varit gift med Petronella Rutgersdotter från Sunna Klövedal sedan den 28 februari 1808. Hon var född den 5 september 1782 och hon avled i Toftenäs den 16 oktober 1844. I husförhörsläng­den 1806 finns Olof och hans hustru Petronella upptagna som boende i Toftenäs. Olof Jonsson finns uppräknad som ägare till 1/4 mantal Toftenäs i protokollet över Laga skiftet som började 1846 och var avslutat 1851. Hans del i Toftenäs fick då fastighetsbeteck­ning Toftenäs 1:2. De hade följande 8 barn:

Jonas 26 juli 1808

Rutger 30 november 1810

Inger 17 januari 1813

Hans 21 oktober 1815

Per 12 mars 1818

Malena 25 mars 1819

Olof 30 december 1821

Anna 22 september 1824

Födelseuppgifter från Stenkyrka födelsebok

 

Hemmansklyvning år 1856

År 1856 påbörjades hemmansklyvning av 1/4 mtl Toftenäs 1:2 som Olof Jonsson ägt. Det var sönerna Jonas Olsson och Rutger Olsson som ansökte om klyvningen. Det framgår av proto­kollet från klyvningen att de redan var ägare till hemmansdelen och man får därför förmoda att de gjort upp med sina syskon i arvsfrågan efter föräldrarna. Överlåtelsen till sönerna hade skett genom avtal den 15 juli 1847 och fastebrev daterades den 6 juni 1848 för 1/8 hemman för var och en av dem[2]. Fadern levde fortfarande och är i husförhörslängden 1856 inskriven för sig själv mellan sönernas familjer. Jonas var född den 26 juli 1808 och Rutger den 15 augusti 1810.

Jonas del, vilken var den 1/8-delen som låg i den ursprungliga byn, fick efter klyvningen 1856 fastighetsbeteckning Toftenäs 1:6 medan Rutgers 1/8 Toftenäs fick fastighetsbeteckning Toftenäs 1:7.

 

Hemmansklyvning 1856 Toftenäs 1:2 som efter klyvningen fick fastighetsbeteckningarna Toftenäs 1:6 och Toftenäs 1:7. Längst till vänster intill vattnet i Toftö sund är trankokeriet Båsen utmärkt. Toftenäs by ligger på den vänstra spetsen i den högra kartdelen. Större delen av den vänstra kartdelen ingår idag i Toftenäs naturreservat. Lantmäteriverkets historiska kartor.

 



[1] Register Orusts och Tjörns Häradsrätt CIII B:1 och B:2 § 28:109.

[2] Register fastebrev Orusts och Tjörns Häradsrätt CIII B:1 och B:2 § 6:40 och 41.


Del 1 - Toftenäs 1:6 efter klyvning av Toftenäs 1:2   

Jonas Olsson var född i Toftenäs den 26 juli 1808. Han var gift med Inger Maria Larsdotter som var född den 4 maj 1820 i Kalekärr Valla. De hade gift sig den 4 maj 1849. Jonas avled i Toftenäs den 11 maj 1878 och Inger Maria avled i Toftenäs den 1 april 1902 som f.d. hemmansägarinna. De hade följande 3 barn:

Olaus, Kalekärr Valla 13 december 1848 u.ä. fadern ej angiven.

Lars Johan 9 november 1852.

Petter 4 augusti 1855.

Födelseuppgifter från Valla och Stenkyrka födelseböcker.

 

Därefter brukades gården av Jonas och Inger Marias två äldsta söner, Olaus Jonasson och Lars Johan Jonasson. Detta framgår i protokoll från den 16 april 1891 avseende ”rågångsutstakning omkring en strandplats”.  Här är bröderna upptagna för 1/16 mantal vardera. Föräldrarnas 1/8 mantal Toftenäs har alltså blivit 16-delar utan att någon protokollförd hemmansklyvning skett med nya fastighetsbeteckningar. Lars Johan gifte sig den 4 december 1902 med Britta Maria Olausdotter från Bräcke Bråland i Valla. Britta Maria var född den 21 september 1850. De bosatte sig i Svanvik Valla där de båda avled, Lars Johan den 4 juni 1928 och Britta Maria den 8 januari 1932. Vid flytten övertogs deras hemmansdel i Toftenäs av brodern Olaus som på så sätt blev ägare till 1/8 mantal Toftenäs. Detta bekräftas i protokoll över ”rågångsutstakning omkring två strandområden år 1915” Olaus Jonasson var född i Kalekärr Valla den 13 december 1848. Han gifte sig den 12 mars 1884 med Malena Johansdotter från Aröd Stenkyrka. Hon var född den 7 januari 1854. Makarna avled i Toftenäs, Malena den 23 juli 1923 och Olaus den 20 september 1930. De hade följande 2 barn:

Johan 11 september 1885.

Alma Josefina 31 oktober 1887.

Födelseuppgifter från Stenkyrka födelsebok.

 

På bilden sitter Olaus och Malena framför dottern Alma och hennes man Karl Bernhard med boningshuset och ladugården i bakgrunden. Bilden tillhör Almas barnbarn, Elisabeth Svartholm.

 

  

Nästa generation brukare av Olaus Jonassons 1/8 mantal Toftenäs är Olaus och Malenas dotter Alma Josefina Olausdotter som var född i Toftenäs den 31 oktober 1887. Hennes man Karl Bernhard Andersson var född i Mellby Valla den 28 januari 1881. Vigsel ägde rum i Stenkyrka den 5 april 1911. Karl Bernhard avled den 17 mars 1959 och Alma den 3 februari 1973. De hade följande 3 barn: 

Gunhild Maria 17 juni 1911.

John Bertil Valdemar 17 maj 1917, Mellby Valla.

Dagmar Linnea 10 december 1920.

Födelseuppgifter från Stenkyrka födelsebok.

 

John övertog gården efter föräldrarna och drev den vidare tillsammans med sin hustru Astrid.

 

Bilden föreställer en ”kragemär” i Toftenäs. Den tillhörde Karl Bernhard Andersson och hans fru Alma Josefina Olausdotter och stod på deras Toftenäs 1:6. Den användes för att torka bönor. I bakgrunden skymtar ”Alma i Bönekvias” hus och ladugård till Toftenäs 1:10.  Fotografen okänd.

 

Del 2 – Toftenäs 1:7 efter klyvning av Toftenäs 1:2

Rutger Olsson var född i Toftenäs den 30 november 1810. Han gifte sig den 3 februari 1839 med Kristina Pettersdotter från Olsby Stenkyrka som var född den 14 november 1808. De brukade Toftenäs 1:7 som var på 1/8 mantal och som tillkommit genom hemmansklyvning av Toftenäs 1:2 år 1856. Rutger avled i Toftenäs den 3 augusti 1877 och hans hustru Kristina Pettersdotter avled i Utäng den 21 maj 1892. De hade följande 5 barn:

Olof 10 juli 1841.

Anna Maria 31 december 1843.

Petter 3 juni 1845.

Inger Maria 8 april 1848.

Anders Johan 24 november 1849.

Födelseuppgifter från Stenkyrka födelsebok.

 

 

I ett protokoll från rågångsutstakning 16 april 1891 finns äldste sonen Ola upptagen som ägare till 1/8 mantal. Samma uppgift finns även i husförhörslängden 1886-1895. Han är där nämnd som Olof Rutgersson och hans födelsedata stämmer. Olof var gift med Anna Hansdotter från Mölnebo Uppegård Stenkyrka som var född den 7 januari 1839. Vigsel skedde den 27 december 1865. Olof avled i Toftenäs den 23 januari 1892 och han står då som gift hemmansägare. Hustrun avled den 5 september 1920. De hade följande 4 barn:

Rutger 24 november 1866.

Beria 3 januari 1869.

Maria Charlotta 26 februari 1871.

Hilda Beata 19 juni 1879.

 

 

I församlingsboken Stenkyrka Toftenäs All:2 år 1900-1909 sidan 446 finns Rutger Olofsson, född den 24 november 1866, som hemmansägare till 1/8 mantal och i ett protokoll från 1915 avseende rågångsutstakning[1] finns Rutger med som ägare till samma hemmansdel. Han var son till Olof Rutgersson som var född den 10 juli 1841. Han var ogift och avled den 16 december 1929.

 


Byggnaderna på Toftenäs 1:7 med ny ladugård och nytt boningshus. Det äldre boningshuset syns där det stora trädet står. Det nya boningshuset är uppfört av Ragnar Rutgersson 1947 och den nya ladugården något senare. Bilden tillhör Monica Wiegert.


Bilden föreställer Rutger Olofssons hus på Toftenäs 1:7. Efter hans död 1929 övertogs huset av hans syster Hilda. Både Rutger och Hilda var ogifta. Rutger dog i lungsot och Hilda bodde där bara ett kort tag. Därefter blev huset igenbommat och obeboeligt på grund av ”lungsot i väggarna”. Senare kom det att användas som spannmålsmagasin och hönshus. I bakgrunden ser man Axel Johanssons byggnader på Toftenäs 1:14. Bilden tillhör Monica Wiegert.





[1] Lantmäteriets historiska kartor.


Bernt Berntssons ¼ Toftenäs (Från sidan 11A)

Bernt Berntsson var född 1744. Lysning till äktenskap skedde 1777 med uppgiften att Bernt var från Toftenäs. Han var son till Bernt Tuvesson och Ingrid Persdotter i Toftenäs. Troligen har vigseln skett före 1779. Hustrun Ingrid Andersdotter var född i Häle Stenkyrka år 1750. De var ägare till 1/4 Toftenäs vid storskiftet 1785 som Bernt Berntsson fått fastebrev på den 31 november 1776[1]. Vid husförhör 1806 finns makarna uppräknade under Toftenäs till­sammans med sina barn och en systerdotter. Ingrid avled den 27 januari 1813 och Bernt den 2 september 1813, ca 8 månader efter hustrun. De hade följande 12 barn:

Bernt 27 juni 1775, död den 30 december 1854

Börta 5 december 1776, död den 17 april 1845

Inger 14 oktober 1778, död den 24 oktober 1847 med fel efternamn (Olsdotter)

Helena 7 januari 1780, död den 4 maj 1860

Anna 21 mars 1781, död den 4 april 1854

Regina 8 januari 1783, död den 7 juli 1783

Regina 5 december 1784, död 5 januari 1785

Olof 1 maj 1786, död den 28 mars 1870

Anders 17 april 1788, död den 14 december 1806

Kristina 14 oktober 1790, död den 2 december 1790

Hans 27 februari 1792, död den 6 maj 1794

Hans 8 april 1795, död den 14 juni 1820

Födelseuppgifter från Stenkyrka födelsebok och dödbok.

 

 

Förteckningen kräver en del förtydliganden eftersom den på något ställe avviker från kyrkoböckerna.Två flickor som fick namnet Inger föddes enligt kyrkoboken. Den första den 14 oktober 1778 och den andra den 7 januari 1780. Den första är införd som Olsdotter i dödboken vilket bedöms som en felskrivning. Den andra verkar vara en ren felskrivning och skall vara den Helena som dog i Mölnebo Uppegård den 4 maj 1860. Petronella som finns införd i födelse­boken som född den 24 augusti 1786 kan omöjligt vara barn i familjen eftersom sonen Olof föddes ca 4 månader tidigare.

Efter Bernt Berntsson övertogs gården av sonen Olof Berntsson som var född i Toftenäs den 1 maj 1786. Han fick fastebrev på 1/8 mantal Toftenäs den 6 juni 1809[2]. På samma datum fick även brodern Hans Berntsson fastebrev på 1/8 mantal Toftenäs[3]. Den 15 juni 1814 fick Olof Berntsson fastebrev på ytterligare 1/8 mantal Toftenäs. Det var Hans Berntssons hemmansdel som överförts till Olof då Hans gift sig och flyttat till Brevik[4]. Olof gifte sig med Britta Persdotter från Dyreby Stenkyrka. Hon var född den 24 april 1790. De gifte sig den 23 oktober 1814 och brukade därefter gården i Toftenäs. Hustrun avled först, den 12 augusti 1844, och Olof avled den 28 mars 1870. Vid laga skiftet 1846 hade Olof redan lämnat över gården till sina söner Bernt och Petter Olsson. Olof och Britta hade följande 7 barn:

Inger Kristina 19 juni 1815 utan inskrift i födelsebok men finns i dödboken 24 november 1844 samt i husförhör.

Bernt 26 januari 1818

Petter 6 april 1821, död den 12 april 1821

Petter 12 mars 1822

Annika 27 augusti 1824

Andreas 3 mars 1828

Olof 23 september 1831

Födelseuppgifter från Stenkyrka födelsebok samt dödbok och Hfl.

 



[1] Register fastebrev Orusts och Tjörns Häradsrätt CIII B:1 och B:2 § 26.

[2] Register fastebrev Orusts och Tjörns Häradsrätt CIII B:1 och B:2 § 28:90.

[3] Register fastebrev Orusts och Tjörns Häradsrätt CIII B:1 och B:2 § 28:110.

[4] Register fastebrev Orust och Tjörns Häradsrätt CIII B:1 och B:2 § 65:7. 


   

Hemmansklyvning 1860

Vid laga skiftet 1846 står båda bröderna som ägare tillsammans av 1/4 Toftenäs. Den 9 maj 1857 påbörjas en hemmansklyvning som hos Lantmäteriverket under Toftenäs fått rubriken Hemmansklyvning 1860. I denna delades ägorna i det gemensamma 1/4 Toftenäs upp och bröderna fick vardera 1/8 mantal Toftenäs. Petter Olssons fastighet fick beteckningen Toftenäs 1:8 och Bernt Olssons fastighet fick beteckningen Toftenäs 1:9.

 

Bilden visar Toftenäs 1:3 vid hemmansklyvningen år 1860. De nya beteckningarna blev Toftenäs 1:8 och Toftenäs 1:9. Den högra delen av bilden visar fastigheternas delar i östra Toftenäs som i norr sträcker sig till havet. På den västra kartdelen ser man längst till vänster Toftö sund med bebyggelsen i Toftenässtrand och därunder trankokeriet Bremsedammen. Överst till höger i samma bild ser man gårdens byggnader i Toftenäs by. I den undre delen av bilden framgår att åkrarna i Kungsviken ännu inte är anlagda.  Lantmäteriverkets historiska kartor.



Del 1 – Toftenäs 1:8 efter klyvning av Toftenäs 1:3

Petter Olsson var född i Toftenäs den 12 mars 1822. Han gifte sig den 29 juni 1845 med Annika Nilsdotter från Bö Västergård Stenkyrka som var född den 4 maj 1825. Annika avled den 14 september 1859, endast 34 år gammal. Paret hade inga barn. Petter gifte om sig med Malena Persdotter från Södra Bäck Stenkyrka den 27 mars 1863 och det är således hon som är mor till nästa generation ägare. Malena var född den 20 juni 1838 och avled först av makarna den 26 juni 1901. Petter avled den 21 december 1904. Sedan 1860 hade Petters fastighet beteckningen Toftenäs 1:8. Den 25 oktober 1853 fick Petter fastebrev på 11/67 mantal Toftenäs som han köpt den 28 oktober 1852[1]. Han hade dessförinnan den 11 november 1846 fått fastebrev på 25/288 mantal Toftenäs som han köpt den 29 december 1845 för 900 riksdaler av sin far[2]. Petter och Malena hade följande 5 barn:

Albertina 28 juli 1865.

Betty 27 december 1867.

Paulina Charlotta 27 mars 1870.

Olof Bernhard 6 maj 1872.

Johan Patrik 31 december 1874.

Födelseuppgifter från Stenkyrka födelsebok.

 

Patrik Pettersson tog över efter sina föräldrar, Petter och Malena, och hans gård kom i folkmun att heta ”Patrikes gård”. Han var yngst av syskonen och född på nyårsafton 1874. Han gifte sig den 25 oktober 1900 med Fredrika Johansdotter som var född i Kurlanda Stenkyrka den 4 april 1873. Patrik avled i Toftenäs den 24 april 1943 och Fredrika avled i Toftenäs den 13 maj 1953. De hade följande 3 barn:

Jenny Florentina 23 mars 1902.

Hulda Maria 17 mars 1905.

Gustaf Adolf 2 juni 1911.

Födelseuppgifter från Stenkyrka födelsebok.

 

 

 


Bilden föreställer Johan Patrik Petterssons Toftenäs 1:8 med boningshus och ladugård. Väderkvarnen som tillhörde Patrik var den enda i Toftenäs. Huset uppfördes av Patrik 1904 sedan det gamla ”Bremsehuset” rivits två år tidigare[3]. Fotografiet har tillhandahållits av Ralf Hansson Skärhamn.

 

 




I protokollet från Orust och Tjörns vårting den 2 juni 1916 avseende rågångsutstakningen 1915 framgår att Patriks gård nu var på 3/16 mantal. Förvärv av 1/16 mantal hade alltså skett sedan  laga skiftets protokoll från 1857. Det är Toftenäs 1:15 som Patrik köpt någon gång efter 1890 då Toftenäs 1:15 kom till genom en hemmansklyvning av Toftenäs 1:9. Förutvarande 1:9 som var på 1/8 mantal blev 1890 Toftenäs 1:15 och Toftenäs 1:16 om vardera 1/16 mantal och det var Toftenäs 1:15 som därefter övergick i Patriks ägo.

Bröderna John och Gustav Johansson från Djupvik på Tjörn behövde mark för att anlägga det som skulle bli Skärhamns slip. Genom en avsöndring från Toftenäs 1:15 och köpekontrakt 1915 köpte bröderna ett område vid Prosteviken på 1700 kvadratmeter för 500 kronor. Detta område ingick inte i Toftenäs 1:8 som Patriks far ägde utan det tillhörde istället faderns broder, Bernt Olsson. Eftersom Patrik och Fredrika har sina namn som säljare 1915 på området som sedan blev Skärhamns slip så måste Bernts del vid något tillfälle dessförinnan ha övergått till Patrik. Fastigheten Toftenäs 1:15 hade ägts av Anders Berntsson som var son till förut nämnde Bernt Olsson. Anders Berntsson flyttade med hela sin familj till Romelanda den 2 april 1900 enligt uppgifter i församlingsboken och det var vid detta tillfälle som gården övergick till Patrik. Området med Skärhamns slip fick vid avsöndringen fastighetsbeteckning Toftenäs 1:17.

Patrik Pettersson hade Toftenäs enda väderkvarn. Den var belägen på en liten kulle strax norr om boningshuset. Här maldes säden från gården och här malde även Hjalmar i Tubberöd säden från sin gård eftersom han var gift med Patriks yngsta dotter Hulda. Kvarnen är sedan länge borta men den stora kvarnstenen ligger kvar på samma plats.

Det fanns en tid en silverrävsfarm på gården. Det var Adolf Hermansson och några andra intressenter från Skärhamn som drev den. Den sköttes av Patrik och hans son Gustav. Patrik arrenderade ut marken och fick betalt för varje bur. Det var stora träkonstruktioner försedda med nät med små trähus i varje bur. Dessa var uppförda något hundratal meter sydväst om huvudbyggnaden och dessutom vid en äng som låg där nu Kungsstigen börjar. När andra världskriget började blev det svårt att få tag på foder varför verksamheten blev nedlagd. Några av burarna som låg i början av Kungsstigen fanns kvar inpå femtiotalet.

 

Bilden visar stängsel och burar från silverrävsfarmen som fanns på Patrik Petterssons Toftenäs 1:8. Huset i mitten är Patriks boningshus. Till höger skymtar boningshuset tillhörande Toftenäs 1:6. Okänd fotograf.

 



[1] Register fastebrev Orusts och Tjörns Häradsrätt CIII B:1 och B:2 § 1:10.

[2] Register fastebrev Orusts och Tjörns Häradsrätt CIII B:1 och B:2 § 1:118.

[3] Jörgen Olofsson i Tjörns Släktforskares medlemsblad nr 3 år 2014.



Del 2 – Toftenäs 1:9 efter klyvning av Toftenäs 1:3

Bernt Olsson var född i Toftenäs den 26 januari 1818. Han gifte sig med Anna Persdotter från Utäng den 11 juni 1841. I vigselboken står Bernt från Hovlanda Stenkyrka. Kanske var han dräng där. Anna var född i Utäng Stenkyrka den 20 mars 1817 och avled i Toftenäs den 3 maj 1892. Bernt avled den 27 november 1904, också i Toftenäs. Den 25 oktober 1853 fick Bernt fastebrev på 11/67 mantal Toftenäs som han förvärvat den 28 oktober 1852[1]. Han hade dessförinnan den 11 november 1846 fått fastebrev på 25/288 Toftenäs som han köpt den 29 december 1845 för 600 riksdaler av sin far[2]. Bernt och Anna hade följande 8 barn:

Ola 26 februari 1842

Petter 19 september 1844

Britta 9 januari 1847

Kristina 14 maj 1849

Johan 5 september 1851

Inger Johanna 15 april 1854

Anders 27 september 1859, inskrivning i födelsebok saknas[3]

Olaus 6 juli 1862

Födelseuppgifter från Stenkyrka födelsebok och dödskivan.

 

 

Hemmansklyvning 1890

År 1890 gjordes hemmansklyvning av Toftenäs 1:9 som ägdes av Bernt Olsson. Det var 1/8 mantal som delades mellan Bernts söner Anders Berntsson och Johan Berntsson så att de fick 1/16 mantal vardera. Anders fastighet fick benämningen Toftenäs 1:15 och Johans fastighet fick benämningen Toftenäs 1:16. Toftenäs 1:9 nordliga gräns började i väster vid trankokeriet Bremsedammen vid Toftösund och gick i riktning mot nordost och slutade vid vägen i Toftenäs by. Den sydliga gränsen följde kustlinjen runt Källstången och österut in till Prosteviken runt slipområdet och därifrån i nordostlig riktning till strax söder om Toftenäs by. Därtill kom en bit av ägorna i östra Toftenäs.

Uppdelningen gjordes så att Toftenäs 1:16 kom att omfatta ett område som sträckte sig från nuvarande Skärhamns slip och stranden i Kungsviken och upp till Toftenäs by. Nr 1:16 blev alltså den södra delen av 1:9 och nr 1:15 blev den norra delen av 1:9.

Kungsviken har numera gatunamnet Strandvägen och det kan nämnas att här fanns då både åkermark och ängsmark. Badviken användes av bönderna som grustäckt.

Gårdsbyggnaderna inklusive boningshus till Toftenäs 1:9 låg ungefär där Kungsstigen svänger skarpt till höger. Kungsstigen kommer man in på om man följer Strandvägen från badstranden och därefter svänger in vänster på Kungsstigen. Där finns i 1890 års karta för hemmansklyvningen gårdens byggnader alldeles vid gränsen till Toftenäs 1:8, på den delen som 1890 blev Toftenäs 1:15.

Ett uthus som gick under benämningen ”Larses källare” fanns kvar ända in på 1960-talet. Det var en källare med en våning av trä över. I det övre planet förvarade man gamla kärror och slädar. Gårdsbyggnaderna i övrigt revs tidigare och grundstenarna användes när Skärhamns nya skolhus byggdes 1920-1921. Benämningen ”Larses källare” har jag inte kunnat härleda men bönder i Toftenäs har berättat för mig att Lars skulle ha varit namnet på ägaren. Detta har jag dock ännu inte kunnat finna belägg för vare sig i kyrkböcker eller i arkivalierna hos lantmäteriet. 


Bilden är hämtad ur Lantmäteriverkets historiska kartor och visar hemmansklyvningen av Toftenäs 1:9 år 1890 i två delar vilka fick fastighetsbeteckningarna Toftenäs 1:15 (Ba) och Toftenäs 1:16 (Bb). Anläggningen i vänstra övre hörnet är trankokeriet Bremsedammen. Till vänster om Prosteviken ser man en utmärkning som avser platsen dit Strandbergs trankokeri flyttades någon gång i början av 1900-talet. Kittlarna fanns kvar ända fram på 1950-talet. Någon form av anläggning fanns där och längre ut mot Källstången redan 1890.  Man ser även vid Kungsviken att åkrarna nu är anlagda. Den högra lilla delen visar östra Toftenäs 1:15 och 1:16 som i norr sträcker sig till vattnet.




[1] Register fastebrev Orusts och Tjörns Häradsrätt CIII B:1 och B:2 § 1:9.

[2] Register fastebrev Orusts och Tjörns Häradsrätt CIII B:1 och B:2 § 1:117.

[3] Sveriges dödbok 1901 – 2009.


Del 1 – Toftenäs 1:15 efter klyvning av Toftenäs 1:9

Anders Berntsson var född i Toftenäs den 27 september 1859. Han gifte sig den 13 april 1886 med Oleana Mattiasdotter från Toftenäs som var född den 30 december 1860. Anders avled den 24 februari 1947 och Malena den 19 november 1947. De hade följande barn:

Almina Bernhardina 7 maj 1887

Amanda 15 november 1890

Otelia Magdalena 17 februari 1894

Födelseuppgifter från Stenkyrka födelsebok

 

Hela familjen flyttade till Romelanda 2/4 1900 och det var vid detta tillfälle som fastigheten övergick till Johan Patrik Pettersson.

 

 

Del 2 – Toftenäs 1:16 efter klyvning av Toftenäs 1:9

Johan Berntsson var född i Toftenäs den 5 september 1851. Han gifte sig med Albertina Olsdotter från Åseby Stenkyrka den 29 oktober 1880. Albertina var född den 26 april 1856. Hon avled den 23 maj 1934 och Johan den 22 maj 1941. De hade följande 4 barn:

Peter 1 juni 1882

Olle Bernhard 2 juni 1884

Karl Albin 25 augusti 1886

Ivar Artur 9 augusti 1894

Födelseuppgifter från Stenkyrka födelsebok

 

Yngste sonen Ivar som var ogift tog över efter fadern. Han var skeppare men sadlade om och blev istället hemmansägare. Det var Ivar som styckade av och sålde tomterna i Kungsviken till bostadshus med början 1939. Detta var de första avstyckningarna till bostadshus som gjordes i Toftenäs. Vägen upp genom Kungsviken heter numera Strandvägen. Namnet är gammalt och det var böndernas benämning på vägen ner till stranden där de hämtade grus.


Bilden föreställer Ivars hus och lada. Huset är renoverat men har till stor del behållit sitt utseende. Den

åkermark som fanns kvar 1988, när kortet togs, ligger i träda. Bilden tillhör Monica Wiegert.



Olof Olssons ¼ Toftenäs (Från sidan 11C)

Olof Olsson d.ä.:s son, i det andra äktenskapet, med samma namn som fadern, nämligen Olof Olsson, var född 1744. I lysningen 1777 står att han var hemmahörande i Toftenäs Stenkyrka. Om det är rätt att Olof Olsson d.ä. återbördade 1/4 Toftenäs 1743 så kan Olof vara född i Toftenäs 1744. I annat fall eller om familjen inte hunnit flytta från Dyreby Stenkyrka så var han född där. Han var gift med Helena Heljesdotter som var från Mölnebo Nedergård i Stenkyrka och född där den 25 september 1755. Olof avled i Toftenäs den 16 juni 1802 och Helena avled i Toftenäs den 29 november 1846, 91 år gammal. Det var sannolikt den av fadern 1743 återbördade hemmansdelen som Olof och Helena brukade. Olaus Olsson skriver i sin utredning, benämnd 106, att 1779 upprättar Olof Olsson d.ä. och hans andra hustru Johanna Reersdotter köp och testamente för sina barn i detta gifte. Olof, gift med Helena Heljesdotter, erhåller 1/4 Toftenäs samt sillbåtar. Uppgiften är troligtvis feldaterad eftersom ingen av makarna finns i Stenkyrka dödbok som börjar 1779. Det är mer troligt att Olof avled ca 1775 och Johanna ca 1778. Denna uppgift finns även på sid 11. Olof Olsson och Helena Heljesdotter hade följande 10 barn:

Olof 19 juli 1777, död 1 mars 1780 enligt dödbok

Rutger 15 augusti 1779

Olof 27 september 1781, död 19 april 1782

Olof 19 maj 1783

Hans 7 juli 1785

Marit 23 januari 1788

Johannes 3 juli 1790

Kristina 7 oktober 1793

Jonas 28 december 1796

Petter 20 juni 1800

Födelseuppgifter från Stenkyrka födelsebok och dödbok C1

 

 

I Hfl 1806 står Helena Heljesdotter som brukare på hemmansdelen. Hennes man har avlidit den 18 juni 1802. Tillsammans med änkan nämns 7 barn, varav 5 pojkar och 2 flickor. Den 26 februari 1834 fick hennes två söner, Johannes och Hans, fastebrev på 1/4 mantal Toftenäs som de den 5 mars 1832 köpt av sin mor för 2.000 riksdaler med hälften vardera[1]. Den 7 mars 1845 fick Johannes Olsson och hans hustru Johanna Rutgersdotter fastebrev på 1/8 mantal Toftenäs, hälften av den 1/4 gård som bröderna köpt. Kontraktet upprättades den 26 januari 1844[2]. I Laga skiftet 1846 står en av pojkarna, Johannes Olsson, som ägare till föräldrarnas 1/4 Toftenäs som nu fått fastighetsbeteckning Toftenäs 1:4. Johannes var född i Toftenäs den 3 juli 1790. Han gifte sig den 15 november 1835 med Johanna Rutgersdotter från Gåseknöde Stenkyrka. Hon var född den 11 maj 1815. Johannes avled i Toftenäs den 26 november 1851 och Johanna avled i Toftenäs den 15 februari 1898. Deras gård blev i sam­band med Laga skiftet 1846 flyttad till det norra skiftet. I och med flyttningen fick de odlings­hjälp i form av en och en halv tunna bönor av Petter Andersson i Toftenäs 1:5 och av Olof Jonsson i Toftenäs 1:2 tre fjärdedels tunna bönor de två första åren efter skiftets tillträde[3].  Johannes Olsson och Johanna Rutgersdotter hade följande 6 barn:

Olof 26 januari 1837

Britta 4 september 1839

Rutger 9 januari 1842

Jonas 25 maj 1844

Anders 3 september 1846

Helena 16 februari 1849

Födelseuppgifter från Stenkyrka födelsebok C1.

 

Enligt ytterligare protokoll den 17 mars 1851 skulle även odlingsersättning utgå. Petter Andersson skulle få 150 R.d. Riksgäld i ersättning för betesmark som blivit inröst, för plöjning, dikning och gödsling[4]. Dessutom skulle flyttningsersättning utgå till Johannes Olsson för flyttning av hus enligt samma skiftesprotokoll.

Johannes bror, Hans Olsson, förblev ogift men brukade troligen sin del av gården som var skriven på Johannes. Han avled den 7 oktober 1869 och finns då införd i dödboken som ogift bonde.

 

 

 

Hemmansklyvning 1871

Johannes lämnade över gården till sina barn före 1871. Det året gjordes nämligen hemmans­klyvning av Toftenäs 1:4 och fem av barnen ägde då följande delar i gården enligt protokollet:

Jonas Johannesson 1/12 mantal

Olof Johannesson 1/16 mantal

Rutger Johannesson 1/16 mantal

Britta Johannesdotter genom sin man Rutger Berntsson 1/24 mantal

Helena Johannesdotter genom sin förmyndare Olof Jonasson i Tubberöd 1/24 mantal

 

Sonen Anders är inte med som delägare. Han gick till sjöss och finns 1870 noterad som sjöman i husförhörslängden. År 1871 fick han bevis för utvandring. I databasen ”Emisjö” finns en notering om att han var lättmatros på ett skepp ”Fortuna” men rymde i Quebec Kanada den 29 juni 1872. Han återvände hem 1875. Därefter finner man honom i vigselboken den 14 juli 1875. Han blev bosatt i Häle Stenkyrka där han blev jordbrukare och bildade familj.

Rutger Berntsson sålde sin hustrus del, 1/24 mantal, till hennes bröder Olof och Rutger med 1/48 mantal vardera och Helena sålde därefter sin del, 1/24 mantal, till Olof och Rutger med 1/48 mantal vardera och därefter skulle de tre kvarvarande ägarna äga 1/12 mantal vardera enligt protokollet. Adderar man deras uppgivna mantalsdelar enligt protokollet så blir det totala innehavet 7/24 mantal eller  3,5/12 mantal. Antagligen har något blivit fel vid något tillfälle. Det stämmer med 1/4 mantal eller 3/12 mantal om även Olof och Rutger ägt 1/24 mantal vardera men så står det inte i protokollet.

Efter klyvningen får deras gårdsinnehav följande utseende:

Rutger Johannesson 1/12 mantal med fastighetsbeteckning Toftenäs 1:10.

Olof Johannesson 1/12 mantal med fastighetsbeteckning Toftenäs 1/11.

Jonas Johannesson 1/12 mantal med fastighetsbeteckning Toftenäs 1:12.

             

Bilden visa Toftenäs 1:4 vid hemmansklyvningen 1871. Vid klyvningen blev de nya beteckningarna Toftenäs 1:10 (A), Toftenäs 1:11(B) och Toftenäs 1:12 (C) om vardera 1/12 mantal. Lantmäteriverkets historiska kartor.

 

 



[1] Register fastebrev Orusts och Tjörns Häradsrätt CIII B:1 och B:2 § 168:19.

[2] Register fastebrev Orusts och Tjörns Häradsrätt CIII B:1 och B:2 § 306:3.

[3] § 19, punkt 1 i skiftesprotokollet 9 april 1847.

[4] Skiftesprotokoll den 17 mars 1851.


Del 1 – Toftenäs 1:10 efter klyvning av Toftenäs 1:4

Rutger Johannesson var född i Toftenäs den 9 januari 1842. Han gifte sig den 10 december 1875 med Inger Olsdotter från Åseby Stenkyrka som var född den 9 maj 1841. Rutger avled i Toftenäs den 28 juni 1904 och Inger den 23 maj 1915. Deras fastighet hade beteckningen Toftenäs 1:10. Fastebrev utfärdades på Rutger för 1/24 mantal Toftenäs den 17 september 1872. Dessutom utfärdades ett gemensamt fastebrev på samma datum för Rutger och hans bröder, Jonas och Olof, tillsammans för 1/48 mantal Toftenäs[1]. Rutger och Inger hade följande 4 barn:

Johannes 1 juli 1876

Albertina 14 juni 1878

Oskar 7 juni 1880[2]

Oskar 2 september 1884

Födelseuppgifter från Stenkyrka födelsebok och dödbok.



Akvarellmålningen förställer manhuset med ladugård på Rutger Johannessons Toftenäs 1:10. Byggnaderna är sedan länge rivna. Sonen Johannes som övertog halva 1:10 byggde nytt hus några hundra meter därifrån. Målningen är utförd av Susanne Bousang, barnbarn till Johannes.

 


 

Det äldsta av barnen, Johannes Rutgersson född den 1 juli 1876, tog över halva gården efter föräldrarna. Det var hälften av 1/12 mantal och i protokoll över rågångsutstakning från 1915[3] står det att Johannes Rutgersson ägde 1/24 mantal. Han gifte sig den 26 december 1912 med Augusta Charlotta Emanuelsdotter, född den 28 april 1878 enligt uppgifter ur födelseboken när barnen föddes. I vigselboken står att hon var från Säby Nordgård Stenkyrka. Hennes födelseort var enligt dödskivan Ytterby[4] dit familjen hade flyttat 1876. Efter att Augusta Charlotta och ytterligare en son fötts återflyttade familjen till Tjörn. Hon avled i Toftenäs den 18 maj 1918 i samband med sonens födelse. Johannes avled 1953. De hade följande 2 barn:

Alma Josefina 31 oktober 1916 Annedal Göteborg/Toftenäs

Erik Ragnar 18 maj 1918

Födelseuppgifter från Stenkyrka födelsebok.

 

Den andra halvan av Rutger Johannessons gård tillhörde sonen Oskar. Han var född i Toftenäs den 2 september 1884. Det framgår av protokollet från rågångsutstakningen 1915 att Oskar Rutgersson ägde 1/24 mantal. Han företräddes där av sin bror Johannes genom fullmakt. Den juridiska delningen av Toftenäs 1:10 blev dock aldrig genomförd. Oskar, som förblev ogift, flyttade till Toftenäs 1:7 som hade ägts av Rutger Olofsson. Sedan denne avlidit i lungsot 1929, ägdes gården av hans syster Hilda. Oskar övertog Toftenäs 1:7 och drev den tillsammans med sin brorson Ragnar. När denne byggde nytt hus 1947 flyttade Oskar in i Ragnars familj där han förblev bosatt på sin ålderdom. Gården överlät han så småningom till Ragnar. Oskar avled den 25 augusti 1971.

 

 

Akvarellmålningen föreställer Johannes Rutgerssons nybyggda hus på Toftenäs 1:10. Gården övertogs senare av hans dotter Alma Rutgersson. Johannes bror, Oskar som senare blev ägare till Toftenäs 1:7, flyttade med hit till 1947 då han flyttade in i brorsonen Ragnars nybyggda hus på Toftenäs 1:7.  Målningen är utförd av Susanne Bousang, brorsbarn till Alma.  




[1] Register fastebrev Orusts och Tjörns Häradsrätt CIII B:1 och B:2 § 67.

[2] Stenkyrka dödbok avliden 10 februari 1882.

[3] Lantmäteriets historiska kartor.

[4] Sveriges dödbok 1901 – 2009.


Del 2 – Toftenäs 1:11 efter klyvning av Toftenäs 1:4  

Olof Johannesson var född i Toftenäs den 26 januari 1837. Han gifte sig den 14 december 1860 med Petronella Andersdotter som var född den 2 maj 1832 i Nötsäter Stenkyrka. Olof avled i Toftenäs den 8 mars 1899 och Petronella avled i Toftenäs den 27 april 1909. Deras fastighet hade beteckningen Toftenäs 1:11. Fastebrev var utfärdat den 17 september 1872 för Olofs 1/24 mantal Toftenäs. På samma datum fick Olof och hans bröder, Jonas och Rutger, tillsammans fastebrev på 1/48 Toftenäs[1]. Olof och Petronella hade följande 5 barn:

Johan 2 februari 1861

Anders 16 augusti 1864

Johannes 13 juni 1867

Peter 30 oktober 1870

Janne 8 maj 1873

Födelseuppgifter från Stenkyrka födelsebok

 


 Johannes, född den 13 juli 1867, sitter vid sjöboden i Toftenässtrand och ”böter” garn.  Okänd fotograf.

 

 

Den som övertog gården efter Olof Johannesson och Petronella Andersdotter var Peter Olofsson. Han var född i Toftenäs den 30 oktober 1870 och gifte sig den 17 april 1911 med Augusta Kristiansdotter från Toftenäs som var född den 15 december 1887. Peter avled i Toftenäs den 7 november 1951 och Augusta Kristiansdotter i Toftenäs den 29 mars 1941. Jag har minne från min barndom av Peters bror Johannes. Han var född den 13 juni 1867. De sista åren innan sin död satt han på somrarna utanför stugan när vi passerade på väg till stranden. Han var ogift och avled den 2 juni 1958. Han var gammal när jag såg honom i mitten av femtiotalet, alltid sittande utanför en av gårdsbyggnaderna när vi barn gick över hans gårdsplan på väg till badet vid Sandö. Peter och Augusta Olofsson hade följande 6 barn:

Per Alf 21 juni 1913

Karl Osvald 28 mars 1915

Tore Valdemar 3 januari 1917

Helga Palmina 1 januari 1920

Folke Gunnar 10 januari 1923

Astrid Inez Margareta 20 juli 1929

Födelseuppgifter från Stenkyrka födelsebok.

 

 

Sonen Osvald tog över gården efter några år till sjöss och skötte den till långt efter uppnådd pensionsålder. Det var en fröjd att se Osvalds ställe i Toftenäs. Ladugården och de andra uthusen var alltid väl underhållna. Det gamla boningshuset som föräldrarna haft, revs på femtiotalet när Osvald byggde nytt. Hans gård hade fastighetsbeteckning Toftenäs 1:11.

 

 

 

 Bilden föreställer Osvalds nybyggda hus samt den välhållna ladugården. Okänd fotograf.

 

 


[1] Register fastebrev Orusts och Tjörns Häradsrätt CIII B:1 och B:2 § 68.


Del 3 – Toftenäs 1:12 efter klyvning av Toftenäs 1:4

Jonas Johannesson var född i Toftenäs den 25 maj 1844. Han gifte sig den 19 april 1874 med Maria Berntsdotter som var född den 20 februari 1847 i Rösselvik Stenkyrka. Jonas avled i Toftenäs den 25 mars 1902 och Maria den 10 mars 1929. Deras fastighet fick beteckningen Toftenäs 1:12. Jonas fick fastebrev på 1/24 mantal Toftenäs den 17 september 1872. Han fick dessutom, tillsammans med bröderna Olof och Rutger, gemensamt fastebrev på 1/48 mantal Toftenäs samma dag[1]. Jonas och Maria hade bara ett barn.

Det var Betty som föddes den 25 september 1876 enligt Stenkyrka födelsebok.

Hon tog så småningom över gården tillsammans med sin man Rutger Andersson. Han var född i Säby Sörgård i Stenkyrka den 5 juni 1864. De gifte sig den 24 oktober 1901. Betty avled reden den 16 februari 1904 i Toftenäs men innan dess hade hon hunnit föda två barn. Rutger avled den 29 maj 1949. Deras två barn var:

Rut Bernhardina 5 augusti 1902

John Arvid 16 juli 1903, död den 21 oktober 1903

Födelseuppgifter från Stenkyrka födelsebok.

 

Rut Rutgersson gifte sig den 31 juli 1931 med Otto Olausson som var född den 8 mars 1894 i Moriks Nordgård Stenkyrka. De brukade därefter Ruts fädernegård i Toftenäs. Hon avled i Toftenäs den 27 juli 1962 och Otto den 8 april 1980. De hade inga barn.


Bilden föreställer Ruth Rutgerssons gård i Toftenäs som hon övertagit efter sina föräldrar, Rutger och Betty. Ruth drev gården tillsammans med sin man, Otto. Bilden tillhör Monica Wiegert.




[1] Förteckning fastebrev Orusts och Tjörns Häradsrätt CIII B:1 och B:2 § 65 och 66.



Anders Perssons ¼ Toftenäs (Från sidan 11D)

Anders Persson var född i Toftenäs den 8 augusti 1754[1]. Han var son till Per Andersson och Anna Persdotter. Anna var i sin tur dotter till Per Wilhelmsson i Toftenäs som avled 1721 av skadorna han fick efter att ha blivit överfaller på Toftö. Anders gifte sig med Inger Berntsdotter från Utäng Stenkyrka den 3 februari 1788. Hon var född 1762. Vid storskiftet 1785 var de ägare till 1/4 mantal Toftenäs vars fastebrev blev utfärdat den 8 november 1783[2]. Hustrun Inger Berntsdotter avled den 5 januari 1795 när hon var 32 år gammal. Anders gifte om sig den 15 maj 1796 med Christina Pettersdotter, från Säby i Stenkyrka, som var född 1766. Vid husförhör 1806 i Toftenäs står Anders uppräknad tillsammans med sin hustru Christina Pettersdotter och 5 barn samt en inhyst fattig kvinna, Margareta Svensdotter 47 år. Anders Persson avled i Toftenäs den 2 juli 1830 och Christina avled i Toftenäs den 10 oktober 1854 med tillägget att hon var 86 år. De hade följande 7 barn:

Per 4 april 1788, avled den 5 mars 1791

Bernt 4 december 1789

Petronella 6 mars 1791

Per 14 juni 1793

Inger 15 februari 1798, avled 13 december 1799

Petter 19 april 1799

Inger 22 september 1802

Födelseuppgifter ur Stenkyrka födelsebok C1.

 

Yngste sonen i andra äktenskapet, Petter Andersson, övertog gården och står som ägare vid laga skiftet 1846. Petter var född i Toftenäs den 19 april 1799 och han gifte sig den 28 juni 1829 med Inger Olsdotter från Åseby Stenkyrka. Inger var född den 25 november 1810. Hon

blev endast 21 år gammal och avled i Toftenäs den 21 maj 1832 i feber. Petter gifte om sig den 7 mars 1834 med Kristina Olsdotter från Kubbale Stenkyrka som var född den 16 februari 1812. Petter avled i Toftenäs som gift hemmansägare 79 år gammal den 6 april 1878. Kristina avled i Toftenäs av magsår den 14 februari 1895. Fastebrevet på 1/4 mantal Toftenäs är utfärdat den 8 februari 1827[3]. De hade följande 8 barn varav första barnet var från första hustrun:

Anders 28 september 1830 med Inger Olsdotter

Johannes 22 februari 1835 med Kristina Olsdotter

Olof 17 juni 1837 som föreg.

Inger Kristina 6 april 1839 som föreg.

Olof 30 augusti 1841 som föreg.

Andreas 21 april 1844 som föreg.

Johanna 13 september 1846 som föreg.

Anders Johan 21 oktober 1851 som föreg.

Födelseuppgifter ur Stenkyrka födelsebok C1

 

 

Hemmansklyvning 1876

Vid hemmansklyvning 1876 framgår att Petter Andersson redan hade överlämnat gården till nästa generation. Sönerna Anders Johan och Olof står då som ägare. Toftenäs 1:5 delades nu i två delar som vardera blev på 1/8 mantal och fick beteckningarna Toftenäs 1:13 och Toftenäs 1:14.

 

Bilden visar Toftenäs 1:5 vid hemmansklyvningen 1876. De nya fastighetsbeteckningarna blev Toftenäs 1:13 (A) och Toftenäs 1:14 (B). Den lilla bilden till höger avser gårdens del i östra Toftenäs. Den övre halvan av den vänstra bilden ingår numera i Toftenäs naturreservat.

 



[1] Hfl Stenkyrka 1806 och 1808 samt dödbok Stenkyrka 2 juli 1830.

[2] Förteckning fastebrev Orusts och Tjörns Häradsrätt CIII B:1 och B:2 § 33.

[3] Register fastebrev Orusts och Tjörns Häradsrätt CIII B:1 och B:2 § 187:1.

 


Del 1 – Toftenäs 1:13 efter klyvning av Toftenäs 1:5

Anders Johan Pettersson var född i Toftenäs den 21 oktober 1851 som yngsta barnet i famil­jen. Han gifte sig den 10 juni 1875 med Elisabeth Nilsdotter som var född den 19 februari 1855 i Bäck Nordre. Elisabeth avled den 4 juli 1880 endast 25 år gammal och Anders Johan gifte om sig den 26 augusti 1884 med Inger Maria Mattiasdotter som var född den 2 januari 1855 i Tyfta Västergård Stenkyrka. Inger Maria avled i Toftenäs den 3 juni 1919 och Anders Johan avled den 2 december 1933[1]. Det fanns följande 11 barn i familjen:

Maria Charlotta 21 juli 1875, med Elisabeth Nilsdotter

Albertina 24 maj 1877, död 14 september 1877, med Elisabeth Nilsdotter

Albertina 20 juli 1878, med Elisabeth Nilsdotter

Peter 14 oktober 1884, död 17 april 1887, med Inger Maria Mattiasdotter

Magdalena 29 juni 1886, som föreg.

Peter 20 juli 1888, som föreg.

Anna Josefina 19 april 1891, som föreg.

Alfred 4 september 1893, död 4 januari 1894, som föreg.

Agda 23 oktober 1895, som föreg.

Johan Oskar 3 februari 1899, som föreg.

Ida Paulina 19 december 1901, som föreg.

Födelseuppgifter ur Stenkyrka födelsebok C1.

 

 

Peter, född den 20 juli 1888, övertog gården. Han blev välkänd över hela Tjörn för sin polisiära tjänst vid sidan av jordbruket. Han kallades allmänt för ”Petter i Toftenäs” eller ”Rättarn” och var den som blev tillkallad när det av någon anledning behövdes polis. Han gifte sig den 6 juli 1917 med Agda Polentina Pettersdotter från Grinneröd Stenkyrka. Hon var född den 14 februari 1895. Peter avled den 19 januari 1962 och Agda den 10 juni 1977, båda i Toftenäs.  De hade följande 3 barn:

Olle 27 september 1917

Alf 28 februari 1920

Ingrid 9 oktober 1921

Födelseuppgifter ur Stenkyrka födelsebok.

 

 

Del 2 – Toftenäs 1:14 efter klyvning av Toftenäs 1:5

Olof Pettersson var född den 30 augusti 1841 i Toftenäs. Han gifte sig den 28 november 1867 med Inger Sofia Kristiansdotter från Olsby Västergård Stenkyrka som var född den 18 september 1841. Olof avled i Toftenäs den 17 juni 1885 och Inger Sofia avled i Toftenäs den 2 maj 1908. De hade inga barn.

Gården blev, i och med att det inte fanns några barn, ledig och en yngre bror till Fredrika i Toftenäs 1:8 förvärvade den. Det var Axel Bernhard Johansson, född den 1 juli 1885 i Kurlanda Stenkyrka, som var köpare. Han gifte sig med Albertina Olausdotter som var född i Dyreby Västergård Stenkyrka den 24 augusti 1887. Vigseln ägde rum den 19 september 1907. Axel köpte Toftenäs 1:14 medan föregående ägares änka fortfarande levde och i husförhöret strax innan hennes död 1908 finns den nye ägaren, hans hustru och ett barn uppräknade tillsammans med Sofia Kristiansdotter. Axel och Albertina hade följande 2 barn:

Alice Frideborg Kurlanda 12 januari 1908

John Erik Toftenäs 15 maj 1909

Födelseuppgifter ur Stenkyrka födelsebok.

 

Axel var kommunalfullmäktiges ordförande för Stenkyrka socken under åren 1928 till 1931. Efter Toftenäs flyttade han till Prästgården Stora Sibräcka i Stenkyrka som han arrenderade. I folkmun omnämndes han som ”Axel på Prästegården”

Han sålde gården i Toftenäs till Karl Hilmer Pettersson. Denne var född i Kroksdal Stenkyrka den 25 april 1888 där hans föräldrar drev jordbruk. Han var gift sedan den 15 juni 1920 med Alma Olivia Olausson från Stordal Stenkyrka. Karl ville egentligen haft en gård i Kroksdal men just då fanns ingen till salu. Johan Oskar Andersson från Toftenäs hade köpt och brukade nu en av gårdarna i Kroksdal. Han ville istället till sin hembygd Toftenäs. Karl och Oskar kom därför överens om att byta gårdar med varandra. Bytet blev gjort och båda parterna kom på så sätt till sina hembygder där de växt upp. Karl blev i folkmun ”Karl i Kroksdal”.

Oskar Andersson var född i Toftenäs den 3 februari 1899 som en yngre bror till ”Petter i Toftenäs”. Han var gift med Rut Magdalena Andersson, född i Gåre Stenkyrka den 26 april 1906. De gifte sig den 2 oktober 1931. Oskar hade flyttat till Björnängen Marstrand den 31 maj 1931. Därifrån flyttade de senare till Kroksdal som Oskar hade köpt och slutligen till Toftenäs som han hade bytt till sig från Karl Pettersson. Med tiden ångrade Oskar bytet men då var det redan för sent. Gården i Kroksdal torde ha varit mera lättodlad då den odlingsbara marken var i större bitar och låg mera samlad än marken i Toftenäs. Oskar och Ruts båda barn föddes i Marstrand. Oskar avled i Toftenäs den 20 februari 1957 och Rut avled i Toftenäs den 24 juni 1973.

 

Protokoll från sammanträde den 16 april 1891 avseende utstakning av rågång vid strandplats ”Stranden” (Toftenässtrand) samt nordvästra ändan av Bremsedammen. (Lantmäteriets historiska kartor)

Närvarande ägare:

Petter Olofsson                                                                                    1 / 8 mantal

O Rutgersson                                                                                       1 / 8 mantal

Anders Johan Pettersson                                                                     1 / 8 mantal

Anders Berntsson                                                                                1/16 mantal

Johan Berntsson                                                                                   1/16 mantal

Änkan Sofia Kristiansdotter                                                                1 / 8 mantal

Jonas Johannesson                                                                               1/12 mantal

Rutger Johannesson                                                                             1/12 mantal

Olof Johannesson                                                                                1/12 mantal

Olaus Jonasson                                                                                    1/16 mantal

Lars Johan Jonasson                                                                            1/16 mantal

Summa                                                                                                 1      mantal

 

Respektive ägares relation till tidigare ägare:

Petter Olofsson var född i Toftenäs den 12 mars 1822. Vid hemmansklyvning 1860 finns han verifierad som ägare till Toftenäs 1:8 som blev på 1/8 mantal vilket var hälften av Toftenäs 1:3 som var på 1/4 mantal. Petter avled den 21 december 1904. 

O Rutgersson var född i Toftenäs den 10 juli 1841. Olof var son till Rutger Olsson som vid hemmansklyvning 1856 fick Toftenäs 1:7 på 1/8 mantal. Det var Toftenäs 1:2 på 1/4 mantal som klövs i två delar om vardera 1/8 mantal. Olof Rutgersson avled den 23 januari 1892.

Anders Johan Pettersson var född i Toftenäs den 21 oktober 1851. Han var bror till Olof Pettersson som nämns i sjätte stycket. Vid hemmansklyvning av Toftenäs 1:5 år 1876 fick Anders Johan Petterssons hemmansdel fastighetsbeteckning Toftenäs 1:13. Av Toftenäs 1:5 som var på 1/4 mantal hade Anders Johan hälften, 1/8 mantal. Anders Johan avled efter 1920.

Anders Berntsson var född i Toftenäs den 27 september 1859. Vid hemmansklyvning 1890 av Toftenäs 1:9 som ägts av fadern Bernt Olsson fick sonen Anders Berntsson hälften av förutvarande Toftenäs 1:9 som var på 1/8 mantal. Anders del kom således att bli 1/16 mantal och den fick i samband härmed den nya beteckningen Toftenäs 1:15. Toftenäs 1:9 hade tillkommit vid hemmansklyvning 1860 då Toftenäs 1:3 på 1/4 mantal hade uppdelats på två delar om vardera 1/8 mantal med beteckningarna Toftenäs 1:8 och 1:9. Anders avled efter 1929.

Johan Berntsson var bror till Anders i föregående stycke och var född i Toftenäs den 5 september 1851. Vid hemmansklyvning 1890 av Toftenäs 1:9 som ägts av fadern Bernt Olsson fick sonen Johan Berntsson hälften av förutvarande Toftenäs 1:9 som var på 1/8 mantal. Johans del kom således att bli 1/16 mantal och den fick i samband härmed den nya beteckningen Toftenäs 1:16. Toftenäs 1:9 hade tillkommit vid hemmansklyvning 1860 då Toftenäs 1:3 på 1/4 mantal hade uppdelats på två delar om vardera 1/8 mantal med beteckningarna Toftenäs 1:8 och 1:9. Johan avled efter 1920.

Änkan Sofia Kristiansdotter var änka efter Olof Pettersson i Toftenäs. Han var född den 30 augusti 1841. Olof var bror till Anders Johan Pettersson som nämns i tredje stycket. Vid hemmansklyvningen av Toftenäs 1:5 år 1876 får Olof Petterssons hemmansdel beteckningen Toftenäs 1:14. Toftenäs 1:5 var på 1/4 mantal och Olofs hemmansdel som är ena halvan blir därför 1/8 mantal. Olof avled den 2 maj 1908. 

Jonas Johannesson var bror till Rutger och Olof som nämns i nästa två stycken. Han var född i Toftenäs den 25 maj 1844. Vid hemmansklyvning 1871 delades Toftenäs 1:4 i tre hemmans­delar. Toftenäs 1:4 var på 1/4 mantal och de nya hemmansdelarna blev nu på 1/12 mantal vardera. Jonas del fick beteckningen Toftenäs 1:12. Han avled i Toftenäs den 25 mars 1902 

Rutger Johannesson var bror till Jonas i föregående stycke och Olof i nästa stycke. Han var född i Toftenäs den 9 januari 1842. Rutgers hemmansdel fick beteckningen Toftenäs 1:10  och blev på 1/12 mantal efter klyvning av Toftenäs 1:4, som var på 1/4 mantal, i tre delar. Rutger avled i Toftenäs den 28 juni 1904.

Olof Johannesson var bror till Jonas och Rutger i de två närmast föregående styckena. Han var född i Toftenäs den 26 januari 1837. Olofs hemmansdel fick beteckningen Toftenäs 1:11 och blev på 1/12 mantal efter klyvning av Toftenäs 1:4 i tre delar. Han avled i Toftenäs den 27 april 1909.

Olaus Jonasson var bror till Lars Johan som nämns i nästa stycke och född den 13 december 1848 i Kalekärr Valla. Hans far var Jonas Olsson i Toftenäs. År 1856 genomfördes hemmans­klyvning av Toftenäs 1:2 som var på 1/4 mantal. Olaus och hans bror Lars Johan delade på den halva som blev på 1/8 mantal och fick beteckning Toftenäs 1:6. Olaus avled i Toftenäs den 20 september 1930.

Lars Johan Jonasson var bror till Olaus i föregående stycke. Han var född i Toftenäs den 9 november 1852. Han delade 1/8 mantal Toftenäs med sin bror Olaus. Bröderna ägde på så sätt 1/16 mantal vardera. Lars Johan avled 1928.

 



[1] Sveriges dödbok 1901 – 2009.


Protokoll från sammanträde den 7 december 1915 för verkställande av rågångsutstakning omkring två strandområden å hemmanet Toftenäs Stenkyrka socken Tjörns härad av Göteborgs och Bohus län. (Lantmäteriets historiska kartor)

Laga kraft vid vårtinget den 2 juni 1916 med Orusts och Tjörns härad. Närvarande ägare:

Rutger Olsson, för egen del ägande                                                    1 / 8 mantal

Samt för Johannes Olsson, jämlikt fullmakt ägande                          1/36 mantal

Johannes Rutgersson, för egen del ägande                                         1/24 mantal

Samt för Oskar Rutgersson, enligt fullmakt ägande                           1/24 mantal

Petter Olsson, genom Johan Olsson enligt fullmakt                           1/36 mantal

Johan Berntsson, ägande                                                                     1/16 mantal

Rutger Andersson, ägande                                                                  1/12 mantal

Johan Olsson, ägande                                                                          1/36 mantal

Axel Johansson, ägande                                                                      1 / 8 mantal

Olaus Jonasson, ägande                                                                       1 / 8 mantal

Patrik Pettersson, ägande                                                                    3/16 mantal

Anders Johan Pettersson, ägande                                                        1 / 8 mantal

Summa                                                                                                 1      mantal

 

Respektive ägares relation till tidigare ägare:

Rutger Olsson övertog Toftenäs 1:7 på 1/8 mantal som fadern, O Rutgersson, ägde enligt rågångsutstakning 1891.

Johannes Olsson var son till Olof Johannesson som ägde Toftenäs 1:11 på 1/12 mantal.

Efter Olofs och hans hustrus, Petronella Andersdotters, bortgång 1899 resp. 1909 blev hemmansdelen ytterligare uppdelad på tre barn som vardera fick 1/36 mantal Toftenäs eller en tredjedel i Toftenäs 1:11. Johannes var bror till Petter och Johan Olsson som finns med i sammanställningen ovan.

Johannes Rutgersson var son till Rutger Johannesson som ägde Toftenäs 1:10 på 1/12 mantal. Efter föräldrarna bortgång blev hemmansdelen ytterligare uppdelad på två barn som vardera fick 1/24 mantal Toftenäs eller hälften i Toftenäs 1:10. Johannes var bror till Oskar som nämns i nästa stycke.

Oskar Rutgersson var son till Rutger Johannesson som ägde Toftenäs 1:10 på 1/12 mantal. Efter föräldrarnas bortgång blev hemmansdelen ytterligare uppdelad på två barn som vardera fick 1/24 Toftenäs eller hälften i Toftenäs 1:10. Oskar var bror till Johannes som nämns i föregående stycke.

Petter Olsson var son till Olof Johannesson som ägde Toftenäs 1:11 på 1/12 mantal. Efter Olofs och hans hustrus, Petronella Andersdotters, bortgång 1899 resp. 1909 blev hemmansdelen ytterligare uppdelad på tre barn som vardera fick 1/36 mantal Toftenäs eller en tredjedel i Toftenäs 1:11. Petter var bror till Johannes och Johan Olsson som finns med i sammanställningen ovan.

Johan Berntsson ägde samma fastighet, Toftenäs 1:16, vid rågångsutstakning 1891.

Rutger Andersson från Säby Sörgård var gift med Betty Jonasdotter från Toftenäs. Betty var enda överlevande barnet till Jonas Johannesson som ägde Toftenäs 1:12.

Johan Olsson var son till Olof Johannesson som ägde Toftenäs 1:11 på 1/12 mantal. Efter Olofs och hans hustrus, Petronella Andersdotters, bortgång 1899 resp. 1909 blev hemmansdelen ytterligare uppdelad på tre barn som vardera fick 1/36 mantal Toftenäs eller en tredjedel i Toftenäs 1:11. Johan var bror till Johannes och Petter Olsson som finns med i sammanställningen ovan.

Axel Bernhard Johansson var yngsta barnet av fem till Johan Kristiansson och Helena Rutgersdotter i Kurlanda Stenkyrka. Axel var född i Kurlanda den 1 juli 1885. Äldsta systern Frederika som var född den 4 april 1873 gifte sig den 25 oktober 1900 med Johan Patrik Pettersson i Toftenäs 1:8. Detta är kopplingen till Toftenäs för Axel. När sedan Toftenäs 1:14 på 1/8 mantal blev ledig inköptes den av Axel. 

Olaus Jonasson och Lars Johan Jonasson finns i protokollet från rågångsutstakningen 1891 upptagna med 1/16 mantal Toftenäs vardera. Lars Johan gifte sig 1902 och flyttade till Hövisksnäs Valla. I detta sammanhang övergick hans hemmansdel till hans bror Olaus som på så vis blev ägare till hela Toftenäs 1:6 på 1/8 mantal.

Patrik Pettersson var son till Petter Olofsson som vid rågångsutstakningen 1891 ägde Toftenäs 1:8 på 1/8 mantal. År 1900 flyttade ägarna till Toftenäs 1:15, på 1/16 mantal, till Romelanda. Petter Olofsson eller Patrik Pettersson förvärvade hemmansdelen Toftenäs 1:15 så att Patrik Pettersson därefter kom att äga 3/16 i Toftenäs. Han var därmed den störste jordägaren i Toftenäs.

Anders Johan Pettersson var även ägare till Toftenäs 1:13 vid rågångsutstakningen år 1891.


Avslutning

Efter avstyckning och försäljning av Toftenäs 1:17 år 1915 till bröderna John och Gustav Johansson från Djupvik, för anläggande av det som skulle bli Skärhamns Slip, gjordes inga ytterligare avstyckningar förrän 1939. Då var det Ivar Johansson på Toftenäs 1:16 som styckade av den första tomten i Toftenäs för bostadsändamål. Ivar ägde markerna i Kungsviken och Kortedala och 1939 sålde han den första tomten i Kungsviken till plåtslagare Evert Johansson. Tomten fick fastighetsbeteckning Toftenäs 1:18 och låg vid badplatsen. Efter försäljning av tomterna i Kungsviken på 1940-talet fortsatte Ivar Johansson med försäljning av mark på 1950-talet till bostäder i det område som kom att kallas Kortedala. Både Kungsviken och Kortedala fick senare gatuadress Strandvägen.

Nästa område som såldes var den gårdsdel som hade fastighetsbeteckning Toftenäs 1:15. Denna fastighet ägdes av Gustav Johansson som också ägde Toftenäs 1:8. Han sålde senare även större delen av sin fastighet Toftenäs 1:8 till småhus och flerfamiljshus.

En bit av Toftenäs utmarker i nordväst och de båda tomterna till f.d. trankokerierna Båsen och Bremsedammen med Toftenässtrand har fridlysts som Naturvårdsområde och får inte bebyggas. Området omfattar även Utänge ö, Säby ö och Toftö.    


 

 




     












 

 








 

 

    



 

 






 




Kommentarer