** Kyrkesund och Sunna i Klövedals församling

Med Kyrkesund tänker man först på fiskeläget Sumpen på gården Sunnas utmarker. Men man tänker lika gärna på Härön som ligger mittemot Sumpen och Stavsundsholmen som ligger söder om Härön och numera är sammanfogad med Härön. Till att börja med så bodde det mer folk på Härön och Stavsundsholmen än i fiskeläget Sumpen och det var också på Härön som det första skolhuset byggdes.

Marken som fiskeläget Sumpen byggdes på tillhörde gården Sunna. Dalen som fanns där nu vägen går ner till torget var, efter uppdelningen av Sunna i två gårdar, delad på gårdarna Västra Sunna och Östra Sunna. Man kunde fortfarande vid förra seklets början se en stengärdesgård nere i viken som gick till vattenbrynet och en bit ut i vattnet.

Bilden föreställer stranden i fiskeläget Sumpen. Man ser hur gärdesgården som delade marken mellan gårdarna Västra och Östra Sunna gick ända ner till vattnet och en bit ut. Söder om gärdesgården tillhörde Östra Sunna och norr om gärdesgården tillhörde Västra Sunna. Det nedersta av de två synliga boningshusen hade beteckning 1: 91 och tillhörde Olle Olsson från Valla när kortet togs. Det övre huset är troligen Sumphuvudet med beteckning 1:126 som byggdes 1899 av Simon Samuelsson. Denne emigrerade 1901 till Amerika. Hans fru och barn följde efter år 1915. Karl Larsson i Kyrkesund köpte huset året därpå. Stenbryggan som skymtar bakom sjöboden sägs vara den första bryggan i Kyrkesund. I bakgrunden ser man Stavsundsholmen. Fotografen okänd.

1582 fick Peder Knutsson Måneskiöld Sunna i förläning av kronan jämte kronans del av gården Vik samt skatten av Härön. Han fick samtidigt förläningsbrev på ett flertal gårdar i Stenkyrka socken och en gård i Norrviken vid Svinesund.

Han hade tidigare, med början 1565, fått förläningsbrev på ett stort antal gårdar i Bohuslän och Viken för sina tjänster för Kronan. Han var en betydande man som 1581 utsågs till lagman i Oslo. Han bodde då på Olsnäs gård i Stenkyrka. Han fick sedan ytterligare förläningar och hedersbetygelser men var även ibland utsatt för beskyllningar om oegentligheter mot kronan. År 1607 är Peder avliden.¹

Peder Knutsson Måneskiöld var gift två gånger. Första gången var han gift med Bodel Lauritsdotter Green från Sundsby. Hon var dotter till lagman Laurits Olsson (hjorthuvud) och Bente Andersdotter Baden.² Laurits Olsson var född 1520. Andra gången var Peder gift med Birgitta Romellsdatter Brun vars föräldrar var Rasmus Romell Pedersen Brun och Bodil Clausdotter Gagge, båda födda på 1500-talet.³ Peder Knutsson Måneskiöld var född 1529 i Arlösa Enslöv och hans föräldrar var Knut Jensen Jude och Anne Pedersdotter (tjurhuvud), båda födda i början av 1500-talet.⁴

Efter Peder Knutssons död övergick gården i Sunna på sonen Knut Pedersen. Han övertog Sunna som då var ett helt hemman med 2/3 mtl Sunna, 1/3 mtl Rödsmut, fiskeläget Sumpen samt Stavsundsholmen.

Knut var född i Arlösa Enslöv. Han var gift två gånger, första gången med Lucia Eriksdotter Hvittenstierna och efter hennes död gifte han om sig med Kerstin Larsdotter Due. Lucia Eriksdotter var dotter till Erik Andersson Hvittenstierna och Vibekke Jensdotter Bjelke. Knut och Lucia fick fyra barn: Peder, Anna, Cecilia och Sigrid.

Kerstin Larsdotters föräldrar var Lars Håkansson Duva och Kerstin Daa. Knut och Kerstin fick två barn: Jörgen 1637 och Peder 1638. Det var dessa två söner som så småningom skulle överta deras gårdar inklusive Sunna i Klövedal.

Knut hade förutom Sunna även sätesgården Olsnäs och flera andra gårdar på Tjörn och i Norge. Omständigheterna gjorde att han 1633 tvingades pantsätta Sunna för ett lån från Olof Andersson i Klövedal. Lånet var på 166 riksdaler och som pant överlämnade han hela gården i Sunna.⁵

Olof Andersson var gift med Agnes Andersdotter. De hade sonen Anders som avled den 15 maj 1697 i en ålder av 70 år. Sonen Anders var således född 1627 och 6 år när fadern fick Sunna i pant 1633. Anders blev gift med Sigrid Olsdotter från Stordal som var född 1627. Hon var dotter till Alf Olsson d.ä. i Stordal och Ingeborg Olsdotter. Anders och Sigrid fick sex barn: Olof d.ä. 1653, Johanna 1654, Kerstin 1656, Olof d.y. 1659, Reer 1667 och Anna 1670. Möjligen fanns det ytterligare två yngre barn: Tolle och Alf.

Olof och Agnes hade även sonen Arne som avlidit före Klövedals dödbok började föras 1693. Arne var gift med Kerstin Olsdotter från Stordal som var född 1624. Hon var syster till Sigrid i föregående stycke. De hade sonen Olof som var född 1662.

Jordeböckerna under 1600-talet har följande information om Sunna.

1659 är Sunna adelns strögods under Olsnäs och ägs av Per Krabbe. 1668 är Sunna Per Krabbes strögods. 1675 är Per Krabbe noterad som ägare, Kronan äger 1/3. 1680 noteras att ”uti denna gård äger Kronan 1/3”.

Det är svårt att förstå exakt när den tredjedel av Sunna som i 1675 och 1680 års jordeböcker nämns som kronogods överfördes till Kronan men troligen har indragningen skett strax efter 1658 då svenska lagar kom att gälla. De flesta indragningar som skedde vid den tiden berodde på utebliven betalning av odelsskatt. De indragna insocknehemmanen belades med båtsmanshåll och de reducerade gårdarna indelades till rusthåll.⁶

Det verkar som Olof Anderssons och Agnes Andersdotters barn och barnbarn brukade Sunna hela tiden fram till den första delinlösningen av panten 1734. Ägandet låg på Måneskiöldarna utom den 1/3 mtl som var indragen till Kronan enligt jordeböckerna 1675 och 1680. Per Krabbe skriver i sin egen jordebok av år 1662 att 2/3 mtl Sunna tillhörde honom. 1680 anger han även att han brukar den.⁷ Man får därmed förmoda att pantbönderna brukade den 1/3 mtl som tidigare hade överförts till Kronan fram till att Per Krabbe avled före 1688. Därefter brukade de hela gården.

I 1697 års jordebok framgår att Sunna varit adelns skattejord och 1694 reducerats till kronoskatte och därefter bestående av 2/3 mtl skatte och 1/3 mtl krono. 1695 förmedlades 2/3 mtl Östra Sunna till 1/3 mtl vilket innebar att skattekraften minskades. Sunnas skattekraft anges därefter till 2/3 mtl.

I 1700 års jordebok uppräknas pantbönderna. Olof 1/6 mtl, Reer 1/6 mtl, Olof 1/6 mtl och Olof 1/6 mtl. De personer som avses är Olof Andersson d.y. född 1659 och son till Anders Olsson och Sigrid Olsdotter, Reer Andersson född 1667 och son till Anders Olsson och Sigrid Olsdotter, Olof Arnesson född 1662 och son till Arne Olsson och Kerstin Olsdotter samt Olof Andersson d.ä. född 1653 och son till Anders Olsson och Sigrid Olsdotter. Samtliga fyra var barnbarn till Olof Andersson som mottog panten av Knut Pedersen 1633. Tillsammans står de nu i jordeboken för 4/6 mtl vilket är 2/3 förmedlat1695 till 1/3 mtl. Kronojorden på 1/3 mtl nämns inte.

Ägare till Sunna var bröderna Peder och Jörgen Knutsson Måneskiöld med 1/3 mtl jämte halva Stavsundsholmen vardera. Peder var född 1638 på Olsnäs i Stenkyrka. Han gifte sig med Anna Hemmingsdotter vars födelsedag och föräldrar är okända. Peder avled i Göteborg 1707. Även Anna avled där på okänt datum. De hade inga barn. Jörgen Knutsson Måneskiöld var född på Olsnäs i Stenkyrka 1637. Han gifte sig med Börta Olofsdotter Green som var född på Kärreberg Stala. Hennes föräldrar var Olof Reersson Green och Anna Jonsdotter Björn. Olof var född i Stala 1610 och Anna var född i Kärrslätt Stenkyrka. Jörgen och Börta hade fyra barn: Knut 1662, Börta 1678, Anna 1680 samt Kerstin.

I 1736 års jordebok noteras fyra delägare i Sunna. Det är förutom Mätta Rasmusdotter och Lars Björnsson, som köpt ut Kronans 1/3 mtl Sunna den 27 maj 1734, Per Olsson 1/3 mtl, Arne Olsson 5/18 mtl, och Nils Olsson 1/18 mtl. De tre sistnämnda som innehade den del av panten som inte Mätta Rasmusdotter och Lars Björnsson löst 1734 sägs ha varit kusiner. Per och Nils skulle även ha varit bröder. Mätta Rasmusdotters och Lars Björnssons del gick även under namnet Rödsmut. Gårdens mantal var ett helt mantal förmedlat till 2/3 mtl.

I 1764 års jordebok summeras Sunna till 2/3 mtl uppdelat på Knut Larsson med 1/3 mtl, Olof Persson 1/6 mtl och Sven Andersson 1/6 mtl. Knut Larsson var son till Lars Björnsson som var gift med Mätta Rasmusdotter. De två andra är tills vidare okända.

Ungefär vid den här tidpunkten löstes resterande del av panten i Sunna och Måneskiöldarna var tillbaka som ägare. Vid den första Lantmäteriförrättningen som finns dokumenterad och som gjordes 1778 finns Knut Larsson registrerad som ägare till 1/3 mtl Västra Sunna. Östra Sunna är upptagen på Olof Knutsson Måneskiöld med 1/6 mtl och Per Rasmusson med 1/6 mtl. Det är skattekraften som redovisas och av Lantmäteriverkets handlingar framgår att det är Östra Sunna som förmedlats från 2/3 mtl till 1/3 mtl. Se not 1 och 2.

1 Måneschiöldska släkten av Olsnäs 1924, Olaus Olsson.

2 Antavla för släkten Månesköld på Tjörn, Anders Ryberg Tjörns släktforskares hemsida.

3 Antavla för släkten Månesköld på Tjörn, Anders Ryberg Tjörns släktforskares hemsida.

4 Antavla för släkten Månesköld på Tjörn, Anders Ryberg Tjörns släktforskares hemsida.

5 Hans Larssons pärmar (Sunna Västergård 34:1) hos Tjörns släktforskare.

6 Avhandling av Carl Olof Arcadius 1884.

7 Måneschiöldska släkten av Olsnäs 1924 sidan 16, Olaus Olsson.