** Anna Augustdotter, kappsömmerska vid Wettergrens Konfektionsfabrik ca 1915 - 1920.
Anna
föddes som näst äldsta barnet i en syskonskara som så småningom skulle bli 10
barn. Hon föddes i Stockevik i Stenkyrka församling på Tjörn den 18 augusti
1892. Hennes föräldrar var snickaren och fiskaren August Johansson och hans hustru,
Mathilda Andersdotter. August var född i ett torp i Hamnen i berget ovanför
Morik. Torpet låg under Stockevik. Han var född där den 9 augusti 1863 och föräldrarna
var torpare. Mathilda var bonddotter och född i Häle Stenkyrka den 3 december
1867 där hennes föräldrar arrenderade av Hvitfeldtska Stipendiestiftelsen.
Matilda
flyttade till Haga församling i Göteborg, där hon blev inskriven den 24 januari
1889[1].
Uppgifterna i församlingsboken säger att hon bodde på Skolgatan 11 eller
Nygatan16. Därifrån flyttade hon den 12 december samma år till Kjellmansgatan i
Masthugget där hon skrevs in den 24 december[2].
Detta verkar vara den sista bostaden hon hade i Göteborg. Uppgifterna i
Masthugget kan vara svåra att hitta på grund av att de finns i Oscar Fredrik. Masthuggs församling, som bildades 1883, delades 1908
i två, Masthugg och Oscar Fredrik. Kyrkböckerna för den odelade församlingen
hamnade i Oscar Fredrik. När man ska ha fram böckerna för Masthugg före 1908,
får man söka i Oscar Fredriks kyrkoarkiv.
När Matilda
skrivs ut från Masthugget för att åter flytta till Stenkyrka så nämns hon som
piga. Det var nog det hon hade arbetat med under de två åren som hon var i
Göteborg. Hon skrevs ut från Masthugget den 10 november 1890[3].
När hon då flyttar tillbaka till Stenkyrka så flyttar hon till Stockevik[4]
och gifter sig med August Johansson den 27 december samma år[5].
Hon är i vigselboken nämnd som åbodotter från Häle och August är nämnd som
snickare. De väntar då sitt första barn i mars månad året därpå. Anna som
föddes 1892 var andra barnet.
Familjen
bodde i ett eget hus i Stockevik som August hade byggt själv. Under tiden de
bodde där föddes 8 barn, varav det åttonde barnet samma år som flyttningen till
Nordviksstrand. Enligt notering i församlingsboken skedde flyttningen den 9
november 1906 och det yngsta barnet var fött i mars samma år. Dessutom föddes
de två sista barnen 1908 och 1910. Anna blev konfirmerad i Stenkyrka 1907[6]
men vad som hände därefter har jag ingen verifierad uppgift om. Som de flesta
andra flickor i den åldern så var det pigjobb som stod till buds. Fadern hade
just köpt Nordviksstrands slip och deras bostadshus höll på att flyttas från
Stockevik till Nordviksstrand. Detta och den stora familjen gjorde att Anna
fick hjälpa till hemma istället för att tjäna piga någon annan stans. Detta är
troligtvis förklaringen till att man inte kan finna Anna som utflyttad förrän
1914. Den första tiden i Nordviksstrand bodde familjen i smedjan medan August
återuppförde huset. Smedjan var stor nog för att avskilja ett utrymme för
bostad åt dem alla.
Anna
flyttade till St Pauli församling i Malmö 1914. Hon skrevs ut ur Stenkyrka
församling den 16 juni[7]
och skrevs in i St Pauli den 8 juli. Där hittar man henne, nämnd som sömmerska
och boende i kvarter nr 16 Kastanjen VI, som inflyttad från Stenkyrka[8].
Detta område synes ha legat inom gångavstånd från Västra Skrävlinge, där hennes
morbror Oskar då bodde med sin fru. Hon flyttar inom Malmö till kvarter nr 12
Maria VII den 8 februari 1915 och blir jungfru hos förre länsveterinären Ernst
Hjalmar Theodor Schoug. Därifrån flyttar hon till Domkyrkoförsamlingen i Göteborg
den 18 maj samma år[9].
Man får
förmoda att anledningen till att Anna flyttade just till Malmö, var att hon
hade en morbror som redan vistades där sedan några år. Det var Oskar
Albin Andersson, född i Häle Stenkyrka den 20 juni 1881, och bror till Annas
mor Mathilda[10]. Han
flyttade ut från Stenkyrka den 8 mars 1901[11].
En notering i församlingsboken anger att han var bräcklig. Han flyttade till
Göteborg som så många andra och återfinns i Masthuggs församling som inflyttad
den 16 mars till 6 5/4 BL. Detta står för Vegagatan 23[12].
Han flyttade den 23 juli året därpå till Haga församling, Övre Husargatan 27[13],
och är här nämnd som skomakeriarbetare och skomakare. Dessa uppgifter kan vara
svåra att hitta på grund av att de finns i Oscar Fredrik. Efter Haga flyttade han tillbaka
till Masthugget innan han slutligen flyttade till Malmö.
I Malmö blev han inskriven St Johannes den 14 januari 1910[14]. I inflyttningslängden
nämns att han flyttat till kvarteret Jakten II. Därefter flyttar han runt en
del i Västra Skrävlinge som numera ingår i Malmö stad. Där står han som ägare,
frikallad från militärtjänst och skomakare, gift med Hulda Maria
Johansson från Skara. Hon var född den 18 juli 1881 i Skara Stadsförsamling. De
hade gift sig den 4 juni 1911 och flyttat till Västra Skrävlinge den 11
november[15].
Där bodde de till 1916 då de flyttade inom församlingen[16]. Oskar bodde alltså i
Västra Skrävlinge med sin fru när Anna flyttade till St Pauli i Malmö 1914.
Anna flyttade från Malmö till Göteborgs Domkyrkoförsamling
(Gustavi) den 18 maj 1915 och bodde första tiden på Fredsgatan 6[17]. Av hänvisningarna
framgår inte att 9/4 1 är Fredsgatan 6 men om man går till senare
fastighetslängder (1926) så anges gatans namn till Fredsgatan 6. Hon blir från
den 14 januari 1916 bosatt i Wasa nr 94 i rote 14 vilket med nuvarande gatuindelning
är Kristinelundsgatan 14[18]. Den 3 januari 1917
flyttar hon tillbaka till Domkyrkoförsamlingen[19]. Vid detta tillfälle skrevs
Anna in i församlingsboken som Johansson istället för Augustdotter.
Augustdotter var patronymikon efter hennes far August Johansson och Johansson
blev familjenamn efter hennes farfar Johan Jonasson. Annas syster, Hedvig
Johanna Johansdotter, flyttade till Domkyrko Göteborg den 2 januari 1917[20]. Hon blev då bosatt på 4
roten nr 96 och fick arbete som affärsbiträde[21]. 4:96 och 4:97 kallades för
Branten 4 på Otterhällan och 4:96 är Södra Liden 3.
Det var till denna lägenhet på Otterhällan som Hedvig och Anna flyttade i
början av januari 1917. Lägenheten som de delade bestod av 1 rum och kök. De bodde där tillsammans tills Hedvig
flyttade tillbaka till Nordviksstrand 1920 för att gifta sig[22]. Enligt min mor så arbetade
Hedvig på en begravningsbyrå och Anna på Wettergrens fabriker vid
Stigbergsliden i Göteborg. Anna var kappsömmerska där och senare avsynerska.
Efter att Hedvig flyttat tillbaka till Tjörn bodde Anna ensam
i lägenheten. Så småningom flyttade min morfar, Ernst Gollungberg, in. Han hade
varit i Amerika några år med avresa från Liverpool den 8 april 1911 med Lusitania[23]. Han blev åter införd i
Klövedals församlingsbok som återinflyttad från Nordamerika den 30 december
1914[24]. De gifte sig den 3
augusti 1921 efter äktenskapsbetyg den 26 juni. Ernst flyttade därefter från
Klövedal till Göteborgs Domkyrkoförsamling in i Annas lägenhet på Södra Liden 3
den 12 september. Första barnet föddes den 14 oktober[25]. Hur och när de lärt
känna varandra är inte helt klart men Anna sades ha arbetat som piga i
Kyrkesund någon tid innan hon flyttade till Malmö 1914[26]. Någon notering i kyrkboken om att hon bott i
Kyrkesund har jag dock inte kunnat finna. Det andra barnet, också en flicka,
föddes 1923.
Ernst var fiskare innan han flyttade till Amerika och med det
fortsatte han även efter hemkomsten tills han flyttade till Göteborg. Han var
inskriven vid Marstrands Sjömanshus med nr 3355 och jobbade ofta som kock
ombord på svenska ångtrålare[27], både före och efter han
gift sig med Anna. Han sålde även fisk i närliggande områden genom ambulerande
handel med dragkärra och hade då en ringklocka med sig för att påkalla
uppmärksamhet[28].
1926 blev han erbjuden arbete på Veritas bunkerbåt i Göteborgs hamn. Då hade
han redan bestämt att de skulle flytta tillbaka till hans hemtrakter i Kyrkesund
så han tackade nej till erbjudandet[29].
Anna arbetade inte utanför hemmet sedan de gift sig. För att
få pengarna att räcka till så samlade de ibland ved på Ringön med dragkärran.
Hon sydde även förärmar till skepparen på ångtrålaren som Ernst var anställd
på. Beträffande detta så finns en händelse som mor har berättat. Förärmarna
syddes av bomullsväv och för att få dessa vattenavvisande så dränktes de in i
linolja. En gång när Anna hade dränkt in nysydda förärmar och hängt upp dem på
vinden för att de skulle torka så hade det börjat ryka från dem innan hon
upptäckte det. Det var början till självantändning som kunde ha resulterat i
att hela byggnaden fattat eld om hon inte upptäckt det i tid. Mor har också
berättat att hon gick i söndagsskola i den närbelägna domkyrkan. Hennes riktiga
skolgång påbörjades dock inte förrän de flyttat till Härön i Klövedals
församling.
Södra Liden sträckte sig från Kungsgatan nr 12 och över
toppen på Otterhällan till trapporna på Skräddargatan som ledde ner till Stora
Badhusgatan. Ahlbergska huset, som idag är byggnadsminne och fortfarande finns
kvar, ligger vid trapporna och hade adress Södra Liden 1. 1932 blev norra delen
av Södra Liden namnändrad till Skräddargatan, således blev huset på Södra Liden
1 adressändrat till Skräddargatan 3A och B. Gatunamnet Södra Liden togs bort
helt år 1972 då stadsplanen ändrades. Huset där Anna och Hedvig och senare Anna
och Ernst bodde låg vägg i vägg med detta och blev samtidigt adressändrat till
Skräddaregatan 5. Otterhällan var tidigare skogsbeklädd men då skogen skövlades
för stadens fästningsverk och för fartygsbyggen fram till slutet av 1600-talet,
uppläts marken till fattiga borgare för byggandet av stugor på bergets
sluttningar[30].
Vid den stora branden 1804
avbrändes nästan samtliga av de 150 tomterna.
Några av stenhusen klarade sig dock – exempelvis Garnisonssjukhuset på den södra sidan, nere vid Kungsgatan.
Branten 4 som bestod av tomterna 96 och 97 i fjärde roten
bebyggdes därefter flera gånger. Byggnaden på 4/97 står kvar än i dag och är
byggnadsminne men 4/96 som var Södra Liden 3 bebyggdes efter branden, först med
ett stenhus och därefter med ett landshövdingehus. Jag hade tillfälle att få det
senaste huset förevisat av min mor på 1950-talet. Hon hade ju bott där tills
hon var fem och ett halvt år och kom mycket väl ihåg det mesta. Om huset var
obebott då minns jag inte men vi var även inne i trappuppgången och såg dörren
till deras bostad. Hon sa att det var precis som hon mindes från 20-talet. 1927
skrev Hyresgäströrelsen ”att rucklen på Otterhällan är sedan åratal tillbaka utdömda
av Hälsovårdsnämnden som människoboningar. Överallt finner vi samma mörker,
samma smuts, samma oländiga terräng i de trånga gårdsprången, samma mer eller
mindre ruttna och fallfärdiga husruckel”[31]. Det var inte precis den
bilden mor gav av sitt barndomshem men hon var ju ännu inte fyllda sex år när
de flyttade därifrån så det ingick nog inte i hennes tankar att göra den
analysen. Däremot har hon berättat att deras kökssoffa mycket ofta var upptagen
för övernattningar av släktingar och andra gäster från Tjörn som hade ärenden
att uträtta i Göteborg.
Hösten 1926 hölls en auktion i Kyrkesund på ett hus på Stavsundsholmen vid Härön efter en man som avlidit under året. Det var vedhandlaren Andreas Johannessons hus vid den gamla trankokeritomten som blivit till salu. Huset låg bredvid tomten där slipen senare anlades. Johannes var änkeman och hade inga bröstarvingar. Huset hade ett rum och kök med en liten veranda. Priset blev 500 kronor vid klubbslaget och det var Ernst som var köpare. Flyttningen blev året därpå med utskrivning från Domkyrkoförsamlingen den 31 mars och inskrivning i Klövedal den 6 maj[32]. Anna hade hellre velat stanna i Göteborg men det ville inte Ernst. Hon trivdes inte på Härön[33] och fick aldrig någon bra kontakt med de som bodde där. Det var 13 år sedan hon flyttade från Tjörn och hon hade alla dessa år bott i Malmö och Göteborg där det var ett helt annat folkliv än på Stavsundsholmen med sina enstaka hus utan elektrisk ström.
[1] Haga Göteborg Hfl A1/9 (1885-1895) sidan 1425
[2] Haga utflyttade BII/1 (1883-1894) och Oscar Fredrik Hfl AI/18 (1886-1893) sidan 2059.
[3] Oscar Fredrik utflyttade BII/1 (1883-1894) 10 november 1890.
[4] Stenkyrka inflyttningslängd B/3 (1862-1896) bild 81 rad 43 och husförhörslängd AI/35 (1886-1899) sidan 425.
[5] Stenkyrka vigda.
[6] Stenkyrka konfirmationsbok.
[7] Stenkyrka utflyttade B/4 (1895-1921) sidan 74.
[8] St Pauli Malmö inflyttade BI/8 (1910-1914) sidan 448 och församlingsbok AII a/220 (1908-1922) sidan 174.
[9] St Pauli församlingsbok 1903-1920 AII a/329 sidan 271.
[10] Stenkyrka födelsebok C/7 (1876-1893) bild 82.
[11] Stenkyrka utflyttade B/4 (1895-1921) sidan 24 och församlingsboken AII a/3 sidan 570.
[12] Oscar Fredriks inflyttningslängd B1/2 (1895-1902) sidan 80 och församlingsbok för Masthugget 1895-1902 AII a/16 sidan 2258.
[13] Haga församling inflyttningslängd B 1/2 1895-1904 sidan 29 och församlingsbok AII a/4 1895-1910 sidan 1067
[14] St Johannes Malmö B1/2 1910 sidan 123 och AII a/19 1906-1912 sidan 43.
[15] Västra Skrävlinge AII a/9 (1911-1920) sidan 167.
[16] Västra Skrävlinge AII a/17 (1911-1920) sidan 2418.
[17] Göteborgs Domkyrko inflyttningslängd B 1/8 (1909-1917) sidan 30, fastighetslängd AII b/4 (1908-1919) sidan 1168 och församlingsbok AII a/46 (1915-1927) sidan 1011.
[18] Göteborgs Vasa inflyttningslängd B1/3 (1916-1918) sidan 1, fastighetslängd AII b/4 (1908-1919) sidan 1168 och församlingsbok AII a/11 (1911-1929) sidan 2114 och AII a/15 (1915-1929) sidan 2882.
[19] Göteborg Domkyrko inflyttningslängd b1/9 (1916-1918) sidan 13 och församlingsbok AII a/47 (1916-1927) sidan 1265
[20] Stenkyrka församlingsbok AII a5 (1909-1924) sidan 343 och Göteborgs Domkyrko inflyttningsbok B1/9 (1916-1918) sidan 175
[21] Göteborgs Domkyrko AIIc/2 (1909-1917) sidan 556 och Domkyrko församlingsbok och Göteborgs Domkyrko församlingsbok AII a47 (1916-1927) sidan 1263.
[22] Stenkyrka inflyttningslängd B/4 (1895-1921 sidan 93.
[23] Ellis Island Foundation Passenger search – passenger list och passenger record Ernst T A Gollungberg.
[24] Klövedals församlingsbok AII a/1 (1899-1918) sidan 211.
[25] Göteborgs Domkyrko inflyttningslängd B1/10 (1919-1923) sidan 144, fastighetslängd AII c/7 (1918-1925) sidan 245 och församlingsbok AII a/51 (1921-1928) sidan 2034.
[26] Berättat av min mor.
[27] Ernsts egen berättelse.
[28] Berättat av min mor.
[29]
Berättat av min mor.
[30] Vikipedia, historik om
Otterhällan med hänvisning till Studier i Göteborgs byggnadshistoria före 1814 av
Nordiska Museet Stockholm 1923.
[31] GT 2/4 2007 artikel benämnd
”Antistad mitt i stan”, genom Vikipedia.
[32]
Klövedal församlingsbok AII
a/2 (1918-1931) sidan 136.
[33] Berättat av min mor.
Kommentarer
Skicka en kommentar