** Skärhamn 300 år

 

Kyrkefjäll - Krossekärr - Tubberöd – Tubberödsstrand – Skärhamn under Tubberöd och Nötsäter - Skärhamn. 

Om man försöker skriva något om Skärhamns äldre historia så kommer man snart in på gården Tubberöd. Platsen där Skärhamn blev till var nämligen en bit av gården Tubberöds utmarker mot havet.

Gårdsnamn som slutar på röd har sitt ursprung i att någon röjt marken någon gång. I Tubberöds fall skall denne någon troligen stå för Tubbe. Enligt Tore Vigerust¹ var Tubberöds marker till slutet av 1400-talet en del av Gården Krossekärr i Stenkyrka socken. Krossekärr var då troligen en av de större gårdarna med 2,5 mantal. Under 1400-talet skall Krossekärr ha legat under Simon Dyresson i Kyrkefjäll. En av hans döttrar, Margareta, var gift med Torbjörn Anundsson och det skall ha varit denne Torbjörn som röjt den biten av Krossekärrs utmarker som fick namnet Tubberöd vid avstyckningen från Krossekärr i slutet av 1400-talet eller i början av 1500-talet. Vid den tiden var varken Siröd eller Utäng avstyckade utan ingick i Krossekärs 2,5 mantal.

Man finner Tubberöd nämnt 1528 i ”Norske Regnskaber og Jordeböger fra det 16de Aarhundrede”² som omfattar tiden 1520 – 1570 (sidan 213). Där står det ”Gunner paa Thobberud szt xxiiij ß”. Skattebeloppet, utskrivet till 24 skilling, tillföll den Norska kronan. Bohuslän tillhörde då Norge som var i union med Danmark fram till 1536. Detta var resten av Kalmarunionen efter att Sverige under ledning av Gustav Vasa gått ur unionen 1523. Därefter kom det att dröja till 1658 innan Bohuslän blev svenskt. De nämnda jordeböckerna finns i Norge men de ännu äldre handlingarna finns i Danmark så i den mån man vill söka i jordeböcker före 1520 för att hitta ägare till Tubberöd så måste man bege sig till Danmark eller hitta danska källor. Gården var ett helt skatte hemman av ålder³. 1542 var en Simon registrerad i Jordeboken för Viken, Tjörn⁴. Gunder är tillbaka 1568 med Esbjörn Gundersen och Reer Gundersen 1574. Reer Gundersen flyttar dock till Krossekärr ⁵

Det finns från tidigt 1600-tal, skattelängder där Tubberöd är nämnt från år 1602⁶. Ägaren är där benämnd Reer, utan efternamn. Därefter finns en Esbjörn som ägare i skattelängden från 1611 till 1622 för att 1625 vara utbytt mot Erik. 1628 – 1629 finns återigen Esbjörn nämnd. Hur länge Esbjörn residerade på Tubberöd har inte kunnat utredas. Var det kanske han som avlöstes av Tore Torkilsson någon tid efter 1650? Det vet vi inte.

Tore Torkilsson i Tubberöd är den äldsta namngivna person med efternamn som kunnat hittas som brukare av skattehemmanet Tubberöd. Han levde fortfarande den 7 juni 1684. Det beräknas att han kom till Tubberöd efter 1650. Om ägandet och vem som brukade gården före honom vet man bara det som redovisats i föregående stycke men Harald Rönnäng uppger i en skrift om Tubberöd och Kroksdal att Tubberöd ägdes av en släkt som pantsatt gården till en förmögen bonde i Kurlanda och att Tore Torkilsson och hans son Helge inlöste den panten den 13 mars 1663. Om det var Esbjörn som pantsatte gården vet vi inte. Rönnäng skriver vidare i samma skrift beträffande pantsättningen att ”Helge Toressons hustrus namn var Karin Ingesdotter, på fädernet av Utängsläkten. Hennes mor var Rangela Gunnardotter som i sin tur var dotter till Gunder Reersson i Krossekärr. Han var på sin tid huvudman för den släkt som pantsatte Tubberöd”. Med tanke på hans namn skulle han kunna vara son till den Reer som är nämnd i skattelängd från 1602 för Tubberöd och kanske den som pantsatte Tubberöd. Det skulle även kunna vara den Esbjörn, som är nämnd för Tubberöd och den som betalade skatten från 1611 och senare, som pantsatte Tubberöd. Hans namn kan i så fall ha varit Esbjörn Reersson. Det finns inga belägg för dessa påståenden men med tanke på vad Rönnäng skriver och att tiden och generationerna mycket väl kan stämma så är det åtminstone möjligt att det förhåller sig så.

Var och när Tore Torkilsson var född och vilka som var hans föräldrar är inte känt. Han gifte sig med Marit Helgesdotter från Kroksdal som var dotter till Ambor i hennes första äktenskap med Helge i Kroksdal. Tore och Marit fick fyra barn, Anna, Helge, Per och Måns.

Anna Toresdotter, troligen äldst av barnen, är kanske mest känd för sitt kortvariga äktenskap 1690 med Hans Wilhelmsson i Toftenäs innan denne avled i maj 1691. Anna hade ett äktenskap före detta med Per Karlsson i Dyreby vilken avled 1690. I det äktenskapet föddes en flicka som blev döpt till Anna och senare gift med Hans Svensson i Krossekärr. Anna levde den 3 februari 1747 men Hans Svensson var död i februari 1746⁷. Efter Hans Wilhelmssons död gifte Anna sig för tredje gången med Reer Gunnarsson i Krossekärr. Det äktenskapet blev, vad jag kan förstå, barnlöst innan Reer avled 1703. Anna levde fortfarande 1722.

Helge Toresson var troligen äldst av sönerna och myndig före 1672 då han i mantalslängden stod för gården i Tubberöd. Han sägs även ha drivit gården i Kroksdal någon tid men finns inte i mantalslängderna där. Han nämns återigen i Tubberöd 1683. Helge gifte sig omkring år 1700⁸ med Karin Ingesdotter som var dotter till Inge Svensson i Utäng och Rangela Gunnarsdotter från Krossekärr. Karin föddes när föräldrarna var bosatta i Stora Sörby i Valla. Det finns uppgift i mantalslängden för Tubberöd den 23 februari 1721 om att mannen är död. Karin gifte om sig 1723 med Anders Jonsson som ännu står kvar i mantalslängden för Tubberöd den 13 januari 1742 men inte i nästa tillgängliga längd som är 1748 . Helge och Karin fick tre barn, Tore, Maret, och Regina.

Per Toresson flyttade från Kroksdal 1701 när hans bror Måns Toresson flyttade in istället. I mantalslängden den 8 december 1699 nämns att hustrun var sjuklig. Hennes namn var Tora Toresdotter. Av deras testamente från 1698 framgår att de inte hade några barn. Vart de flyttade efter Tubberöd är inte känt.

Måns Toresson var vid sin död bosatt i Kroksdal sedan ca 1701. I mantalsskrivningen den 22 febr 1710 redovisas att han är död. Han var gift med Guru Eriksdotter från Hällene i Klövedal. De fick tillsammans en dotter Marit som avled den 27 augusti 1743 vid 39 år ålder⁹. Marit var gift med Olof Jerpsson i Hanekullen. Guru gifte om sig med Olof Hansson från Nordvik och avled före honom. Den 13 februari 1713 hölls skifte efter henne. Olof Hansson drev därefter gården i Krokdal vidare tills Tore Helgesson, av landshövdingeämbetet den 15 mars 1723, fick rätt till skatteköp av sin odelsjord i Kroksdal. Redan dagen därpå betalade han skatteköpsskillingen. Pengarna hade blivit tillgängliga efter Tores giftermål med den unga änkan Marit Nilsdotter. Hon var änka efter Per Wilhelmsson som blev ihjälslagen på Toftö år 1720. Jorden i Kroksdal som nu köptes var gården där Tores farmor, Marit Helgesdotter, var barnfödd. Det kom dock att dröja till 8 november 1754 innan lagfart utfärdades.

Tubberödsstrand¹⁰ nämns första gången i mantalslängden 1718. Det är en Christen Jonsson som är nämnd som boende där med 2 personer i hushållet. Längden är upprättad den 22 februari. Tubberödsstrand var den del av Tubberöds utmarker mot havet som numera har gatunamnet Postvägen och sträckte sig ungefär till Tvärgatan. Det fanns då ingen väg där utan vattnet från havet gick in till där Postvägen finns idag. I samma mantalslängd nämns Helge Toresson som brukare av hemmanet Tubberöd. Hans hustru Karin Ingesdotter nämns som ”gammal”. En dräng, Anders, är även nämnd. Christen Jonsson är även med på en lista över 1719 års sjönenrolleringsmanskap från Tjörn tillsammans med husmannen Jon i Nötsäter och en Anders i Nötsäter som var son till Per¹¹. Christen är därefter nämnd i mantalslängderna som boende vid Tubberödsstrand¹². Husmannen Jon i Nötsäter avled men hans änka återfinns i ”Avkortningslängder Orust och Tjörn 1719 – 1736” år 1721 i Nötsäter och 1722 vid Tubberödsstrand som tiggande änka efter Jon¹³. Skärhamn nämns första gången i skrift den 8 oktober 1724 i domboken¹⁴ Orusts och Tjörns häradsrätt. Kristen Jonsson vid Skärhamn var då inkallad som vittne i ett mål vid rätten. Målet gällde ett bråk mellan Olof Hansson i Kurlanda och Per Nilsson i Nordvik som hade skett på ett ”barnsöl” i Kebene. Därefter nämns Skärhamn i mtl för 1727 den 20 december 1726. De som nämns där är en Jon (ändrat till änkeman Jöns 1730) samt Christen Jonsson, båda utfattiga. 1733 står båda som ”husman”, Skärhamn nämns inte. Det finns ingen karta som visar hur det såg ut vid Tubberödsstrand innan 1790-talet men eftersom det finns dokumenterade bosättningar där från 1718 och kanske ännu tidigare så kan man kanske ana att den byväg som via Idrottsvägen, Storgatan och Skolgatan kom från Tubberöd och ledde till Tubberöds kohage, där småskolan byggdes i övre delen av Blåsarliden 1882, även mycket tidigt ledde ner till stranden. Det mest troliga är dock att den äldsta vägen från Tubberöds gård till Tubberöds strand gick via Skolgatan och Dalgatan ner till stranden. Man kan även, på grund av namnet från 1724, dra slutsatsen att det fanns en hamn innanför skäret där trankokerierna senare anlades. På så sätt blev namnet ”Skärhamn” en naturlig fortsättning. På en lantmäterikarta från 1793 finns en stenbrygga nämnd i sundet mellan ”Skäret” och land, på gränsen till Nötsäters utmark. På kartan har den namnet ”Stenbrygge udde”. Stranden kom senare att kallas för ”Viken”. Den blev slutligen helt igenfylld i mitten på 1950-talet. En annan möjlighet att ta sig till Tubberödsstrand var via Kroksdalsliden som nere vid Perssons gård (gamla Posten) låg mindre än 100 meter från Tubberödsstrand. Från Tubberöd gick en väg över ”Lyckebacken” som anslöt till Krokskalsvägen och Kroksdalsliden.

Bilden är en del av en karta från 1792 som visar Tubberöds och Nötsäters utmarker. Gränsen mellan dessa två gårdar syns från nederkant av Skäret med det nybyggda trankokeriet och vidare till höger. Det finns troligen ingen äldre bild av området men strandlinjen hade 1792 samma utseende som den alltid haft. Det var i viken, i bildens mitt, som Tubberöds strand låg. Det var stranden när man kom ner från höjden som numera heter Blåsarliden. Stranden och havet började så fort man kom ner från höjden. Vägen är inte utsatt på kartan. Stranden kallades senare Tubberödsstrand och den 20 december 1726 är den i mantalslängden 1727 nämnd som Skärhamn. Trankokeriet på Skäret började uppföras år 1778 av Ennes & Tarras i Göteborg och försäkrades år 1793 för 3487 riksdaler med byggnader och inventarier¹⁵. Stranden kallades senare även för Viken. Kartan är upprättad under trankokeritiden och man ser på bilden de två avstängningarna som gjordes för att viken skulle användas för att tömma sillresterna i efter kokningen (grumsedam). Bilden är från Lantmäteriverkets Historiska Kartor¹⁶.

Bilden som är ett utsnitt av 1793 års lantmäterikarta är hämtad från Johan Petterssons bok ”Skärgårdsverken i Bohuslän”¹⁷. Den visar de 3 trankokerier som fanns på Skäret och däromkring tills sillen tog slut ungefär 1808. Det största med 8 kittlar var beläget på Skäret som tillhörde Tubberöd. Ett annat med 4 kittlar fanns på ett mindre skär där hamnkiosken långt senare inrättades, idag är adressen Hamngatan 32. Det tredje med 1 kittel fanns ungefär där Ankarvägen börjar. Stenbrygge udde som syns på kartan motsvaras idag av Hamngatan 26 och Flugekullen av Tvärgatan 6. De tre linjerna som leder till Skäret är inhägnader för Grumsedammen för Skärets två kokerier med vardera 4 kittlar.

Gården i Tubberöd, ett helt mantal, drevs som en enhet av Tore Torkilsson till 1680-talet då hans söner tar över mer och mer. Han och hans hustru nämns sista gången i mantalslängden den 6 januari 1692. Det blir till slut sonen Helge som tar över och driver gården till sin död 1720 eller 1721. Hustrun, Karin Ingesdotter driver gården vidare och gifter sig med en Anders Jonsson 1723. Anders står kvar i mantalslängden för Tubberöd och nämns sista gången den 13 januari 1742. Karin nämns då som sängliggande.

Vid mantalsskrivningen den 12 december 1732 nämns även en Nils Persson på gården i Tubberöd tillsammans med sin hustru¹⁸. Hustrun var Helge Toressons dotter Maret. Nils finns kvar 1748 med hustru och en dotter samt en dräng. Detta verkar vara den första uppdelningen av Tubberöd i mindre enheter. Anders Jonsson den ena halvan och Nils Persson den andra halvan.

Enligt mål nr 29 den 19 febr 1761 så var Nils Toresson ägare till ½ Tubberöd som var hans farsarv. I samma mål byter han sin 1/2 del i Tubberöd mot sin svåger Helge Nilssons ¼ Bäckevik. Nils Toressons far var Tore Helgesson i Kroksdal som ägde och brukade sin ½ del i Tubberöd som utbruk. Han var död när överenskommelsen om bytet träffades den 18 juni 1760. Nils och Helge som nu bytte jord var svågrar på så sätt att de var gifta med två systrar, Mätta Andersdotter och Sigrid Andersdotter från Bäckevik. De var döttrar till Anders Nilsson och Börta Olsdotter i Bäckevik. Tore Helgesson och Nils Toresson var också kusiner. Tores mamma (Marit Helgesdotter) och Nils pappa (Tore Helgesson) var syskon och barn till Helge Toresson i Kroksdal som var son till Tore Torkilsson i Tubberöd. I bytet ingick att Helge Nilsson skulle betala en mellanskillnad på 400 daler silvermynt till Nils Toresson. Pengarna använde Nils för att köpa in svärföräldrarnas ¼ Bäckevik så att han därefter ägde och brukade ½ mantal Bäckevik. Helge Nilsson står efter bytet ensam som brukare av Tubberöd i mantalslängderna till 1779. Ingen annan brukare är nämnd på det ½ mantal som inte tillhörde Nils.

I 1790 års storskifte i Tubberöd har ägandet av gården förändrats¹⁹. I protokollet står nu tre av Helge Nilssons barn som ägare med ¼ vardera. Det är Hans med beteckning A på kartan, Kristoffer med beteckningen B och Nils med beteckning C. Den sista fjärdedelen, med beteckning D, tillhörde Anders Hansson i Brog med 1/8 och Kristoffer Bengtssons i Lilldal två omyndiga barn med 1/16 vardera. Kristoffer Helgesson var omyndig med Anders Persson i Toftenäs som förmyndare. För Kristoffer Bengtssons två omyndiga barn var Nils Toresson i Bäckevik förmyndare. Anders Hansson var från Brog och gift med Maret Toresdotter från Dyreby Västergård som var dotter till Tore Persson i Dyreby och Regina Helgesdotter som var född i Tubberöd. Kristoffer Bengtssons två omyndiga barn var Elias och Inger i hans andra äktenskap med Elin Toresdotter från Dyreby Östergård. Hon var syster till Maret som nämnts ovan.

A är Hans Helgessons 1/4, B är Kristoffer Helgessons 1/4 och C är Nils Helgessons 1/4. D är Anders Hanssons i Brog 1/8 och Kristoffer Bengtssons i Lilldal två omyndiga barns 1/8 med 1/16 vardera.

Trankokeritiden i Skärhamn varade tills sillperioden tog slut i början på 1800-talet. Efter det utbredde sig fattigdomen i samhället. Prästen och fornforskaren Axel Emanuel Holmberg har i sin bok, ”Bohusläns historia och beskrivning” från 1842-1845, uttalat sig om fattigdomen i Skärhamn på följande sätt:

”Skärhamn är ett ömkligt, af 16 hushåll bebodt fiskläge på Tjörns vestra strand. Här finnes ingen backebåt, och folket är till största delen tiggare".

Några årtionden senare började man köpa in mindre seglande fraktfartyg, s.k. jakter, med vilka man började bedriva fraktfart varvat med fiske. Samhället fanns i början som Skärhamn under Tubberöd och Skärhamn under Nötsäter men från den 18 februari 1888 blev Skärhamn municipalsamhälle. År 1900 hade municipalsamhället 598 invånare och 1925 var antalet invånare 976. Från 1952 ingick Skärhamn i den då bildade Tjörns landskommun, där Skärhamn blev centralort. Municipalsamhället kom att upplösas 31 december 1959.

Under andra halvan av 1800-talet började även bedrivas verksamhet inom fisk och sill, med stor framgång för en del. I början av 1900-talet försågs jakterna med motorer. De avlöstes inom fraktfarten av engelska kuttrar, galeaser och skonare i trä som snart ersattes av järnbåtar. Det blev stora framgångar för det mindre tonnaget tills lastbilstrafiken ersatte kustsjöfarten i mitten av 1900-talet. Några fortsatte inom sjöfart med större tonnage i små och stora rederier med varierande resultat.

I oktober 2024 har postorten Skärhamn växt så att antalet hushåll uppgår till 1845 med 4207 invånare²⁰. Samhället ligger på pendelavstånd från andra större orter och även Göteborg. Detta är en förändring som var svår att förutse för trehundra år sedan när de första Skärhamnarna slog sig ner på Tubberöds strand där Postvägen löper fram idag. Kanske inte heller Holmberg kunde ana att det skulle bli så när han skrev om Skärhamn i Bohusläns historia på 1840-talet.

Noter

1. Välrenomerad norsk släktforskare.

2. Det Norske historiske Kildeskriftfond tryckt av J. Chr. Gundersens Bogtrykkeri i Christiania år 1906 (Wikipedia) och Tjörns Släktforskares hemsida, beskattning.

3. Ortnamnen i Gbg och Bohus län, del VII Ortnamnen i Tjörns härad av Verner Ekenvall 1992 sidan 88.

4. Tjörns Släktforskares hemsida, beskattning..

5. Uppgift från Jörgen Olofsson.

6. Tjörns Släktforskares hemsida, beskattning.

7. Domboksutdrag 1746 – 1748 Orusts och Tjörns Häradsrätt vinterting 1747 nr 32 och 40 samt sommarting 1748 nr 47.

8. I mantalslängden den 2 december 1699 finns en hustru nämnd.

9. Valla dödbok

10. Namnet är i mtl återgivet som Tubberöds strand tills det den 20 december 1926 i 1727 års mtl ändrades till Skärhamn. I avkortningslängden 1722 skrevs namnet i ett ord som Tubberödsstrand.

11. Riksens ständers arkiv Rqk 1128 undertecknad 1/6 1721 och återgiven hos Tjörns Släktforskare under ”Maritimt”.

12. Mantalslängder 1720 – 1728 hos Tjörns Släktforskare under ”Skatter”.

13. Avkortningslängder bearbetade av Rolf Berlin, finns på Tjörns Släktforskare under ”Skatter” och länk till Berlins hemsida.

14. Orusts och Tjörns Häradsrätt Ala:6 (1722-1724) bild 381 sidan 743 (AID:v13505.b381 s743, NAD: SE/GLA/11080) 8/10 1724 §20.

15. Riksarkivet, Brandförsäkringsverket Brandförsäkringar 01651 – 01700, bild nr 49 – 53.

16. Detaljerade kartor, Gbg och Bohus län, Stenkyrka, Tubberöd 1, Storskifte 1792.

17. Skärgårdsverken i Bohuslän av Johan Pettersson, sidan 68.

18. Död 22 okt 1751 enl nr 30 Höstting 1751 Orust och Tjörns Häradsrätt AIa:17.

19. Lantmäteriverkets Historiska kartor, Detaljerade kartor, Gbg och Bohus län, Stenkyrka, Tubberöd, Delning storskifte 1790.

20. Information från Kartanalys i Stockholm den 19 oktober 2024.