** Bilder från Skärhamn på Tjörn (41 bilder)

"Bilder från Skärhamn" är just påbörjad och under fortsatt arbete. Det kommer succesivt att läggas upp fler bilder allteftersom texterna till dem blir klara. Den äldsta bilden är SP Petterssons bild från 1898. Jag misstänker att det kan finnas bilder från Skärhamn som är ännu äldre men jag har ännu ingen hittat. Om någon känner till någon så skulle jag gärna vilja lägga upp den här.

Utöver mina egna bilder kommer här att finnas bilder från Bohusläns Museum, internet, böcker och andra källor. Det dom har gemensamt är att de är bilder på händelser eller personer från Skärhamn och dess omgivningar och att de är svart/vita. Eventuellt nummer före texten till varje bild är bildnumret i mitt kartotek.  

Jag föddes den 9 april 1943 och jag bodde i Skärhamn tills jag gick till sjöss 1958. Mina föräldrars första gemensamma bostad var hos Tyra Ruckman på Postvägen 10. Hon hade en liten lägenhet, på 1 rum och kök, som hon hyrde ut. Den låg i övervåningen och hade balkong mot torget. Där bodde vi när jag föddes i farmors kammare, bredvid köket på Postvägen 3. Vi flyttade från Postvägen 10 våren 1946 till gamlefarfars hus i hamnen som syns på den första bilden. Därifrån flyttade vi till nybyggt hus i Kungsviken 1950.

Så här såg det ut i Skärhamn 1898 när SP Pettersson (kallad SP) som 10-åring tog kortet med en lådkamera. Det är taget från det som idag är båthamnen på andra sidan när man är på väg ut till akvarellmuseet. Det fanns inga kajer i Skärhamn då men det fanns en väl skyddad hamn där man ankrade upp sina båtar, de små längst in. I bakgrunden ser man Hamneberget till höger och Knarreberget till vänster och till vänster om Knarreberget kan man även se en skymt av ett hus i Toftenäs. De flesta husen i Skärhamn var sk enkelhus men där fanns även några med två rum bredvid varandra på gaveln. Jag bodde i det mörka enkelhuset, med vidhängt skjul till vänster om huset, som syns till höger i bild. Det var min gamlefarfars hus som vi hade fått hyra från 1946 sedan han flyttat till sin dotter i Tubberöd. Det stora magasinet till höger i bild, med långsidan mot vattnet, är idag skonaren Atenes tilläggsplats. Ca 600 människor bodde i samhället när SP tog kortet. Den första kuttern i Skärhamn, Erato, syns till vänster i bild. Det kan ha varit den som SP ville fotografera. Det var ju hans fars, Edvard Petterssons, båt.

--- 00 --- 

Strandbergs trankokeri i Prosteviken, bild nr 1.

Strandbergs trankokeri i Prosteviken, bild nr 2.

Bilderna föreställer Strandbergs trankokeri, vid Prosteviken på Toftenäs utmark vid Skärhamn, ungefär år 1900. Det var innan Oskar Strandberg övertagit verksamheten från sin svärfar, Nils Johan Eriksson. Denne hade i sin tur övertagit kokeriet från sin svärfar Olof Andersson som i Skärhamn allmänt kallades Ole Annersa. Det var han som grundade trankokeriet. Enligt uppgift i Maja Lisa Nilssons bok om affärer i Skärhamn så anlade han kokeriet på ostsidan av sitt hus på Hamngatan 8. Arnold Johansson i Utäng har i en skrift om Skärhamn skrivit att kokeriet skall ha legat ”uppåt ångbåtsbryggan”. Bakom huset på Hamngatan 8 kan stämma med Arnolds beskrivning. Hans Strandberg har lämnat uppgiften att kokeriet låg på berget där kyrkan byggdes. Det verkar alltså som platsen för föregångaren till Strandbergs trankokeri har hittats. Ole Annersa var född i Skärhamn den 15 januari 1837 och hans föräldrar var Anders Olofsson och Karin Persdotter. Anders var son till en Olof Andersson och Marit Olsdotter. Den sistnämnde Olof Andersson var född 1753 och hade inflyttat till Skärhamn från Forshälla. Ole Annersa hade sina magasin och bryggor på andra sidan vägen. Där fanns bryggor för att ta emot det som skulle bli tran. Det är den plats där Emil Pettersson, gift med Ole Annersas dotter, och Emil Petterssons son Klas Pettersson senare drev sina verksamheter inom sill och fisk.

Det var inte längre sill som kokades till tran. Det tog slut i och med sillperiodens slut ca 1808. De sillbaserade kokerierna försvann och grumsedammarna blev liggande eller fylldes igen. Fortsättningen blev så småningom istället att lever från långa kokades till tran. Då behövdes inte någon grumsedam på samma sätt som tidigare och det kan man också märka vid de senare trankokeriernas placeringar. Anledningen till att trankokeriet flyttades till Toftenäs utmarker skall ha varit att marken skulle användas till annat.

Med hänsyn till vad som framgår av en upprättad karta vid hemmansklyvning i Toftenäs år 1890 kan man anta att flyttningen skett ungefär då. Maja Lisa anger tidpunkten till 1879. På sidan 27 i protokollet till klyvningen nämns platsen där trankokeriet blev placerat som ”plats för trankokeri”. Platsen är utritad på kartan, som upprättades vid förrättningen, vid Prosteviken en bit ut på Källstången.

Ole Annersa hade sitt hus på Hamngatan 8. Sina magasin och bryggor hade han på andra sidan vägen, nedanför Hamngatan 5. Han drev omfattande verksamhet inom fisk och sillhantering och hade dessutom speceriaffär i det tillbyggda huset som han övertagit efter sina föräldrar. Därtill kom trankokeriet. Han var framgångsrik och blev så småningom municipalsamhällets störste skattebetalare och som en följd därav hade han flest röster på municipalstämman. Fadern är i dödboken den 10 december 1894 nämnd som f.d. fiskhandlare vilket troligen innebär att det var han som drog igång familjens verksamhet inom sill och fiskhantering. Ole Annersa var gift fyra gånger och blev änkeman tre gånger. Den fjärde hustrun som han gift sig med vid 75 års ålder överlevde honom.

Då fotografierna togs var Johan Eriksson ägare. Han överlät det till Oskar Strandberg som drev det från 1913 till 1920 och därefter, fram till 1930, tillsammans med sönerna Erik och Yngve. Sönerna drev sedan trankokeriet vidare fram till 1940 då råvarorna på grund av kriget tog slut. Det var lever från Långa som användes och den fiskades vid Shetlandsöarna.

Personerna på bild nummer 1 är från vänster Johan Johansson Dahlgren, Johan Eriksson, och Fritz Dahlgren. Johan Dahlgren var född 1859 på Säby ö och bodde på Hamngatan 19. Sonen Fritz var född 1892 och ser på bilden ut att vara i 10-årsåldern. Johan Eriksson var född i Släne Skällinge Halland 1857 och flyttade från Grimeton församling till Stenkyrka 1878. Efter giftermålet 1884, med Ole Annersas dotter Inger-Charlotta, bodde de på Postvägen 16.

Bilden är tagen i riktning SO ungefär mot där Skärhamns slip anlades 1915. På bild nummer 2, som skall vara från samma tillfälle, står Johan Eriksson till vänster och Johan Johansson Dahlgren till höger. Bilden är tagen i riktning SV mot Bockholmen där mastkranen senare uppfördes och där nämnde Johan Dahlgren senare hade eget trankokeri. På den bilden syns även Kupsund där Nils Olsson i Skärhamn hade sitt trankokeri. Båda bilderna ingår i Bohusläns Museums samlingar. Fotografen sägs ha varit tranuppköpare från Göteborg.

--- 00 ---

Nils Olssons trankokeri vid Kupsund utanför Skärhamn.

Nils Olssons trankokeri vid Kupsund, från sjösidan.

Den första bilden föreställer ”Nilses” trankokeri på Kupsundsholmarna utanför Skärhamn. Med ledning av den yngsta personen på kortet så beräknar jag att det är taget omkring 1907. Personerna är från vänster, enligt texten till bilden hos Bohusläns Museum: James Hendry, Olle Bernhard Johnsson, Nils Olsson och Valdemar Hendry. Den längst till höger är okänd.

James Hendry var född den 27 juni 1868 i Fraserburgh, County of Aberdeen Skotland. Den 5 oktober 1894 inflyttade han till Skärhamn och gifte sig senare med Nils Olssons dotter Karolina. De byggde hus och bosatte sig på Dalgatan 4 i Skärhamn. Olle Bernhard Johnsson har inte med säkerhet kunnat identifieras. Nils Olsson var trankokeriets ägare och bodde på Buskär med Magasinsgatan 12 som husets nuvarande adress. Han hade tidigare bott i ett hus som stod framför Hamngatan 9. Han var född i Kurlanda den 2 oktober 1830 och hade smeknamnet ”StarkeNils”. Valdemar Hendry var James Hendrys son. Han var född den 21 februari 1903 och ser ut att vara 3 – 5 år på bilden. Hans dopnamn var James Nikolas Valdemar men kallades Valdemar eller Valter. Han övertog faderns verksamhet inom sill och fiskindustri. Han var även organist i kyrkan och drev dessutom annan affärsverksamhet. Han hade flera uppdrag inom kommunen och samhället och bodde med familjen på Storgatan 46. Bilden ingår i Bohusläns Museums samlingar. Där anges att fotograf Carl Johansson sannolikt tog fotot.    

Den andra bilden på Nilses trankokeri är taget från sjösidan. Hos Bohusläns Museum har angetts att trankokeriet ligger på Kupsunds udde i Bockholmen-rännan. Fotografiet, från början av 1900-talet, ingår i Bohusläns Museums samlingar där fotografen angetts som Hugo Hallgren. Trankokeriet ersattes på 1930-talet av ett stort magasin som användes fram till 1970-talet för långaberedning. Det ägdes av ägarna till fiskebåtarna Vendula och Britta av Skärhamn.

--- 00 ---

    

  

Huset som är under byggnation ligger på Tvärgatan 6 och byggdes 1909 enligt uppgift från fastighetsregistret som inhämtats via Lantmäteriet. Beställare var Albert Hermansson. Det vita huset längst till höger var Tvärgatan 2 och innehades av Olle Olsson. Det var byggt tidigare. Det mörka huset vid stranden till vänster i bild, Postvägen 10, blev ombyggt 1912 av skepparen Axel Andersson enligt uppgift i boken "Folk och hus". Hilmer Olaussons hus på Postvägen 8, som sägs vara uppfört 1909, fanns inte när fotografiet togs. Det uppfördes senare med gaveln mot vattnet till vänster om Axel Anderssons hus. Bilden kan därför vara från sommaren 1908 eller tidig sommar 1909. En av flickorna i båten var Hilma Josefina Johansson som var född i Skärhamn den 24 oktober 1896 och uppväxt på Skäret.  Där båtarna ligger och in till land var tidigare grumsedam för trankokeriet på Skäret. Bilden är från boken "Folk och hus i Skärhamn. Fotografen okänd.  

--- 00 --- 

Bilden uppges i boken ”Folk och Hus i Skärhamn” vara från ca 1910. Man ser Blåsarliden komma ner från höjderna på höger sida och ansluta till Postvägen. Korsningen fick i folkmun heta Korsvägen och den blev en av Skärhamns två viktiga referenspunkter. Den andra var Perssons gård vid poststationen lite längre söderut på Postvägen. Området vid Korsvägen kallades på de gamla kartorna och i mantalslängder för Tubberöds strand. Dit kom man från Tubberöds gård via Skolgatan till Tubberöds kohage som låg där småskolan byggdes 1882 i den övre delen av Blåsarliden. Skärhamn elektrifierades år 1930 så de stolpar som finns på bilden, på båda sidor av Postvägen, måste därför vara telefonstolpar. Den första telefonen i Skärhamn hade James Hendry från Skottland. Han fick därmed telefonnummer 1 i sitt hus på Dalgatan 4. Innan Postvägen anlades var området en strand som de gamla kartorna och mantalslängderna anger som Tubberöds strand. Havet gick in till bergsformationerna som började vid början av Blåsarliden och Bagarliden. Vilka som var de första bosättarna i området är nog inte klarlagt. En rotebåtsman Kristen är upptagen i 1719 års sjöenrolleringsmanskap enligt en förteckning från 1 juni 1921 i Riksens ständers arkiv. I mantalslängden upprättad 22 februari 1718 står en Kristen Jonsson upptagen med totalt två personer i hushållet som boende vid Tubberöds strand. Kanske är det rotebåtsmannen och kanske är han den förste som nämns boende här vid Tubberöds strand. Men därmed inte sagt att han var den förste som bodde där. Senare tillkommer en Tore och en Jon. Alla tre är rubricerade som tiggare eller som utfattiga och de bodde troligen i stenstugor.

Huset på vänster sida närmast vägen låg framför Olaus Kristianssons hus på Hamngatan 11. Det var skepparen August Hansson som hade detta innan det revs 1938 för att och ge plats åt den fortsatta sträckningen av Hamngatan över Viken och förbi den nyanlagda hamnen mot Röa. Huset som man ser en bit av gaveln på till höger om August Hanssons hus bör vara det som fortfarande finns på Hamngatan 3. Numera är det bostadshus men från början var där ett salteri. Där hade Alfred Johansson, som bodde på Kroksdalsliden 1, försäljning av fisk och likkistor i den norra delen från omkring 1920 till 1935. Det mörka huset på högersidan av vägen med gaveln mot vägen var ett av de tre hus som Ivar Hermansson köpte och rev 1950 (innan han byggde det stora huset på Postvägen 2). Det hade byggts av Bernt Johansson på Märkesten, troligen omkring 1890. Söder om Bernt Johanssons hus och uppfarten till Bagarliden står Bernt och Britta Kristenssons hus på Postvägen 4. I fastighetsregistret har huset nybyggnadsår 1940 vilket troligen betyder att en omfattande ombyggnad skedde då. Till vänster om Bernt och Britta Kristenssons hus på Postvägen 4 och i jämnhöjd med deras övervåning syns i bakgrunden två hustak. Det bakre av de två är det då nybyggda huset på Anneberg som Oskar Nilsson låtit uppföra på Hamngatan 4 år 1908. Det som ligger söder om Oskar Nilssons hus med adress Hamngatan 6 var byggt 1909 och ägdes då av Bernhard och Anna Charlotta Johansson. Det är att lägga märke till att husen på vänster sida av Postvägen med ojämna nummer ännu inte fanns när kortet togs. Det första på nummer 3 byggdes av Karl och Edla Andersson 1918 och det andra på nummer 9 av Olle och Agda Hermansson år 1919. Postvägen nummer 1 byggdes av Nestor och Greta Olausson år 1920. Huset som står med gaveln mot Blåsarliden och har tre fönster mot Postvägen byggdes av Bernhard och Petronella Olausson i slutet av 1880-talet. Huset som finns där idag uppfördes 1934 och har ett annat utseende. Nästa hus som ligger med gaveln mot Postvägen och långsidan mot Blåsarliden till höger i bild har adress Blåsarliden 2. Det uppfördes av Herman Johansson från Säby ö. I fastighetsregistret har det 1909 som nybyggnadsår. Herman byggde senare magasin på havssidan av Postvägen, mitt emot hans husgavel.

Det vita dubbelhuset nord om Herman Johanssons hus, som man bara ser övervåningen på, ligger på Bagarliden 8. Det var byggt i början av 1880-talet av Petter Olsson från Röd och hans hustru Anna-Kristina. Det lilla låga huset som endast syns en liten bit av framför Petter Olssons gavel var byggt av Kristian Eliasson från Säby ö som flyttade till Skärhamn år 1868. Huset övertogs senare av sonen Karl Kristiansson, som var skutskeppare och senare ångbåtskommissionär. Han byggde om huset med två våningar. Det har numera adress Bagarliden 1. Huset bakom Petter Olssons hus torde vara bageriet som låg på Bagarliden 10 och gett upphov till namnet på gatan. Huset på bilden är det nybyggda huset som byggdes 1910 av bagaren Karl Johansson från Inland och hans hustru Signe. Det ersatte ett tidigare mindre hus som var byggt av mjölnaren Kristian Persson, kallad ”Mornnarn”. Till vänster om Petter Olssons hus syns en bit av ett mörkt enkelhus med skorsten. Det huset har idag Bagarliden 6 som adress och var byggt av Manuel från Björholmen i slutet av 1800-talet. Det övertogs av Bernhard Kristiansson från Haketorp som troligen var ägare när kortet togs. Nästa hus ner för Bagarliden, med nummer 4 som adress, var byggt av Herman Johansson från Häle. Enligt fastighetsregistret var det uppfört 1870 och torde därmed vara ett av de äldsta husen som finns kvar. Sonen Hilmer som var skomakare övertog huset efter föräldrarna. På bilden syns endast en del av skorstenen. Fotografen okänd.

--- 00 ---

Alla reaktio

 

På bilden ser man Postvägen med "Korsvägen". Det var Blåsarliden som kom uppifrån Tubberöds kohage och ner till Skärhamn som gjorde att det blev en korsväg när den anslöt till Postvägen. Det var då en av de centrala platserna i Skärhamn. Den andra var Perssons gård längre söderut på Postvägen. Blåsarliden är den smala vägen till vänster om det mörka huset i mitten av bilden. Huset vid strandkanten längst till höger med adress Postvägen 10 ägdes av skepparen Axel Andersson och byggdes om 1912 enligt en uppgift i "Folk och hus". Eftersom huset är ombyggt på fotot så kan det dateras till tidigast 1912. Det vita huset till vänster om Axel Anderssons hus är Postvägen 8 som ägdes av Hilmer Olausson. Det sägs vara uppfört 1909. Vattnet som gick in till Postvägen gick under benämningen Viken och fylldes ut till viss del så att även den andra sidan av Postvägen kunde börja bebyggas med bostadshus före 1920, Postvägen 1 år 1920, Postvägen 3 år 1918, Postvägen 5 år 1924 och Postvägen 9 år 1919. Magasinet som fanns på Postvägen 7 och tillhörde Herman Johansson på Blåsarliden 2, vid Korsvägen, byggdes ungefär samtidigt. Den nya strandlinjen mot Viken flyttades på så sätt en bit västerut mot havet där den förblev tills Hamngatan drogs över Viken under andra hälften av 30-talet. Området var tidigare en del av Tubberöds gårds utmarker och benämndes i de gamla kartorna Tubberödsstrand. Bilden ingår i Bohusläns Museums samlingar. Fotografen okänd.   

  

  

--- 00 ---

Kortet är taget ombord på galeasen Delfin 1913 i Stettin av sjömansprästen Gustav Cederberg som senare blev kyrkoherde på Tjörn. Delfin ägdes då av August Hansson i Skärhamn. Den saknade motor så det var ett viktigt jobb som utfördes när den fotointresserade Cederberg tog kortet. August borde väl vara en av de tre på bilden men är ännu inte identifierad. Han hade ett hus framför Hamngatan 11 som revs när vägen genom samhället breddades och fortsättning anlades över Viken och söderut mot Röa 1938. Han flyttade då till ett litet hus på Ankarvägen 7.

--- 00---

269. Bilden föreställer MD 244 motorjakten Vale av Skärhamn som just kommit hem från långafiske vid Shetland 1916. Den ligger vid ”Eljases” plan och lossar. Gråskär syns i bakgrunden till vänster. Till höger om styrbords vant syns något som kan vara den gamla mastkranen av trä. Mastkranen av järn uppfördes 1928 enligt Holger Nestorssons bok, Strandhugg på historiska platser. Några av personerna på bilden har kunnat identifieras. Ernst Axelsson sägs vara den som står vid masten och hans bror Alex Axelsson står vid kanten av lastluckan med en stor långa. Dessa var kusiner till Karl Andersson som var befälhavare. Nummer fem från höger är båtens redare Anders Kristiansson och nummer 4 från höger kan vara Johan Holmberg. De övriga som finns ombord på båten är tills vidare inte identifierade. De två som står på bryggan bredvid vågen är troligen fiskberedarna som köpte långan. Bildens otydlighet gör att det finns delade meningar om några medan andra inte har några förslag till identitet alls. Så menar tex någon att den som redovisas här som Johan Holmberg skall vara Bernhard Kristiansson (bror till Anders Kristiansson), den som redovisas som Anders Kristiansson skall vara hans son Karl Andersson och att den som står vid styrbordssidans vant skall vara Arvid Andersson (bror till Karl Andersson). Dessutom har namnet Karl Jonsson nämnts kunna vara en av personerna på bilden. Han var född 1898 och skulle alltså vara 18 år när kortet togs. Han jobbade hos ”Eljases”. Det har varit svårt att säga exakt vilket år kortet är taget men den yngste besättningsmannen i 1917 års besättningslista, Alex Axelsson från Skärhamn som var född den 10 februari 1902 och kock ombord 1917, har på senare år berättat att han mönstrade ut på Vale vid 14 års ålder och att kortet är från 1916.

Vale var byggd av skeppsbyggmästare August Andersson i Marstrand 1913 för Anders Kristiansson i Skärhamn och var 52 fot lång. Hon mättes den 2 juli till 35,81 brt och 17,79 nrt och hade en Avance motor på 40 hk. Hon användes för sillfiske vid de svenska och norska kusterna omväxlande med långafiske vid Shetland. Anders hade tidigare haft jakten Mary med vilken han mest seglade tegel från Fredriksstad i Norge.

Fotografen okänd.

Besättningslista 1917

• 1. Karl Andersson, skeppare, f. Haketorp 1889 (bror till Arvid, son till Anders och kusin till Ernst och Alex).   
• 2. Arvid Andersson, bästeman, f. Skärhamn1894 (bror till Karl).              
• 3. Anders Kristiansson, matros, f. Haketorp1861 (redare och far till Karl och Arvid).
• 4. Bernhard Kristiansson, matros, f. Haketorp 1869 (bror till Anders).           
• 5. Albin Larsson, matros, f. Skärhamn 1888.                                        
• 6. Johan Holmberg, matros, f. Stavsundsholmen Klövedal 1889 (bodde i Skärhamn).     
• 7. Ernst Axelsson, jungman, f. Skärhamn 1899 (bror till Alex och kusin till Karl).
• 8. Alex Axelsson, kock, f. 1902 (bror till Ernst och kusin till Karl). 

 

--- 00 ---

Bilden från 1924 visar en stor del av bebyggelsen i Skärhamn under Nötsäter. Det stora magasinet längst till vänster var Olof Eliassons nya magasin som numera tillhör skolskeppet Atene. Strax till vänster om detta gick gränsen till Tubberöds utmarker. Nästa magasin åt höger var Olof Eliassons gamla magasin som revs när småbåtshamnen byggdes på 1950-talet. Den lilla sjöboden tillhörde Bernhard Pettersson när den revs för den nya småbåtshamnen. Därefter ser man Anders Kristianssons magasin med vita dörrar mot hamnen. Anders hade fiskebåten Vale och hans hus skymtar bakom magasinet. Båda revs när ett barnbarn senare byggde nytt hus på tomten. Nästa fyra magasin blev demolerade när Hamngatan drogs fram genom samhället 1938. Det första revs och ersattes med Oskar Kristenssons slakteribod. Det andra, som tillhörde Olaus Oskarsson på Hamngatan 3 och var båtförråd, flyttades till södra hamnen. Det tredje, som också var båtförråd, tillhörde Karl Olsson ”Smens Karl” och kortades när vägen drogs fram och revs senare för småbåtshamnen. Det fjärde magasinet tillhörde August Andersson (Storm-August) på Ankarvägen 8. Där bereddes fisk och sill. Magasinet kortades när vägen drogs fram och revs senare för småbåtshamnen. Kajerna i hamnen som blev färdiga 1937 börjar vid husen som finns till höger i bild. De två småbåtarna i förgrunden är, till vänster en julle och till höger en kåg. Skärhamns folkskola som blev färdig 1921 syns till vänster ovanför Olof Eliassons nya magasin. Bilden ingår i Bohusläns Museums samlingar. Fotograf: Olof Hasslöf. 

         

 --- 00 ---

Bilden är från fiskberedning i Skärhamn i juli 1924 enligt notering hos Bohusläns museum. Platsen är Karl Olaussons brygga där man just är i färd med att fläcka och spila långa. Ute på fjorden ser man ankrade skutor och bryggorna till vänster är belägna på Skäret. Vattnet som finns till vänster i bild fortsatte då, när bilden togs, in i Viken där Hamngatan drogs fram på 30-talet. När bilden togs gick vattnet in till de nybyggda husen som byggdes på havssidan av Postvägen ca 1920. Bilden ingår i Bohusläns Museums samlingar. Fotograf: Dan Samuelsson.

--- 00 --- 

På bilden ser man att Skärhamns nya folkskola är byggd och även kyrkan. Den senare invigdes den 4 december 1932. Tubbeviken har ännu inte börjat fyllas igen för den tilltänkta fotbollsplanen. Det arbetet påbörjades den 15 januari 1938.  Inte heller är vägen genom Skärhamn påbörjad och vattnet i Viken, i mitten av bilden, går fortfarande upp till husen vid Postvägen. Vägen genom Skärhamn var en del av projektet att ansluta vägen, som kom från Siröd och Utäng, med den nya hamnen och vidare till Röa där vägen från Sibräcka och Siröd via Kroksdal anslöt och gick vidare söderut. Ångbåtsbryggan, som finns med på bilden, var byggd 1909 och ett väntrum något senare enligt uppgift från folkskollärare Åke Arvidsson.

Eftersom bilden inte är en vinterbild och kyrkan finns med så är bilden från tidigast år 1933. På bilden finns inte Sven Reiners hus på Storgatan 2 med varför bilden är tagen innan han byggde huset. Enligt boken Folk och hus i Skärhamn är Reiners hus byggt 1936. Det är därför troligt att bilden är från 1933 – 1935. Anders Simonssons hus på Skolgatan 8 är under byggnad om man tittar noga. Enligt Folk och hus byggdes det 1934. Bilden får därför anses vara från 1934.

Den undre bilden finns i boken "Morfars Bohuslän" av Mats Rogberg från år 2005. Den övre bilden finns på Bohusläns Museum och där anges fotografen till O. Liljeqvist.

--- 00 ---

Ankrade skutor på Skärhamnsfjorden innan hamnen blev färdig 1937. Bilden finns införd i ”Skutminnen Sterner Johannesson berättar”, fotografen ej nämnd. Där lämnas följande uppgifter om vilka skutor det är: Klipperskonaren längst ut är tremastskonaren Ellen, Skärhamns dåvarande stolthet. De övriga tremastskonarna är Viking och Petrea. Bland de tvåmastade skonarna syns Asta, Gunborg, Poseidon, Sophie (Sofie enligt skeppslistan), Maja, Hildur och Amalia. Galeaserna är Irma, Ester och Dolly och kuttrarna är ”Prinsen”, Deerhound och Nordstjernan. Därtill syns ett stort antal jakter och mindre båtar.

Av de uppräknade skutorna anskaffades Maja från Danmark i februari 1931 och Amalia från Nordvik i februari 1932. Amalia kan ha legat på Skärhamnsfjorden även då hon hade Nordvik som hemort. Maja däremot kom från Danmark och låg inte på fjorden före februari 1931. Inga andra fartyg som är anskaffade efter 1931 finns med på bilden. Kortet kan därför med stor sannolikhet beräknas vara från 1931 förutsatt att namnen som angetts på skutorna är riktiga. Att hamnen byggdes 1937 har i detta sammanhang ingen betydelse. 

--- 00 ---

Bilden är från arbetet med de nya kajerna i Skärhamn som blev färdiga 1937. 150 ton sand som den nyinköpta 4-mastskonaren Sonja hade med sig som barlast från Saint Servan i Bretagne Frankrike, när hon kom till Skärhamn den 22 februari 1937, köptes som gjutsand av bolaget som byggde kajerna. Lossningen skedde vid ångbåtsbryggan varifrån sanden transporterades till arbetsplatsen med hästfordon av bönderna på de närliggande gårdarna. Med den nya kajanläggningen kunde vägen genom Skärhamn fortsätta byggas söderut för att möta den gamla landsvägen vid Röa som kom från Sibräcka och Siröd och passerade Kroksdal. På bilden ser man även en bit av den nyanlagda hamnpiren som var påbörjad innan kajerna. Fotografen okänd.

--- 00 ---

102. Fotografen Carl Johansson har daterat denna bild 1937. Det är Skärhamns nybyggda badhus till vänster, med slakthuset och impregneringsmagasinet till höger, som han fotograferat innan man fyllde igen Tubbeviken och gjorde fotbollsplan och idrottshus. Utfyllnaden var gjord så att idrottsplatsbygget kunde påbörjas den 15 januari 1938 och färdigställas till den 15 juni 1939. Samtidigt med utfyllnaden av Tubbeviken pågick i den andra ändan av samhället byggnation av Skärhamns första kajanläggningar.  

Badhuset hade pannrummet direkt till höger, en halv trappa ned, när man kom in genom entrén. Det var endast pannrummet som delvis låg under mark. Där fanns två fönster mot Tubbeviken. Badhusets väntrum fanns till vänster när man kommit in. I väntrummet fanns de andra två fönstren som syns på bilden. Det fanns två hytter för karbad med ingång till varje hytt från väntrummet och på höger sida om dessa badhytter låg ingången till bastuavdelningen där det innanför dörren fanns omklädningsrum. Från detta gick en dörr in till tvagningsrummet med dusch och ytterligare inåt fanns bastun med två sittbänkar på höjden. Alla dessa rum som vette mot baksidan av huset hade sina egna fönster. Till vinden kom man genom en trappa mitt emot ingångsdörren och där uppe fanns den stora tanken för varmvatten, invallad i sågspån. Detta blev uppvärmt med kol eller koks av husets värmepanna. Uppgiften om de två byggnaderna till höger om badhuset liksom uppgifterna om tiden för anläggandet av idrottsplatsen kommer från Holger Nestorsons bok om Skärhamns idrottsklubb.

 

--- 00 ---

Detta kan vara en av de första bilderna på vinteruppläggning i den nybyggda hamnen i Skärhamn efter att kajerna var anlagda 1937 och muddringsarbetet blev klart 1938. Närmast kameran ligger tremastskonaren Anna-Lisa som köptes från Kyrkesund. Hon blev upplagd som Irmgard i slutet av 1938 och bytte ägare i januari 1939. På bilden har namnbrädan ännu inte ändrats. Eftersom man torkar segel på skutorna så är det i slutet av vintern. Bilden ingår i Bohusläns Museums samlingar. Fotograf: James Hendry.

--- 00 --- 

141. Bilden är från kajen i Skärhamns då nybyggda hamn, troligen någon söndag i december 1941. Fotografen okänd. 

Personerna från vänster är: 

Elis Berthold Inberg f. Skärhamn 2 oktober 1921 eller Frank Edgar Olofsson f. Skärhamn 22 november 1915. Gerd Vally Hermansson g. Teodorsson f. Skärhamn 9 augusti 1928. Okänd med bekant utseende. Ingrid Maria Andersson g. Brandevik f. Skärhamn 13 februari 1922. Elsie Matilda Andersson f. Gollungberg Göteborg 14 oktober 1921. Olof Patrik Johansson (Olje-Olof) f. Skärhamn 11 januari 1907. Folke Albert Ludvig Berntsson f. Nordviksstrand 5 november 1920.

--- 00 --- 

094. Bilden är från sommaren 1944. Jag, drygt ett år gammal, sitter till höger och min bror Arne, som var född i november 1940, sitter till vänster. Jag minns fortfarande min nallebjörn som var brun till färgen och ganska luggsliten. Jag kan inte säga att jag minns just detta tillfälle men jag minns att vi ofta var på balkongen hos Tyra Ruckman. Fotot, mot norr, har tagits av mor med lånad lådkamera från fotografen Stina Thuvik.

--- 00 ---

Ångbåtsbryggan i Skärhamn av okänd fotograf tisdagen den 1 augusti 1950. Den var tilläggsplats för Marstrandsbolagets ångbåtar som trafikerade Bohuskusten och den var byggd 1909, troligen med bidrag från Marstrandsbolaget. Något senare byggdes ett väntrum för passagerare. Där fanns även en kiosk och ett litet kontor för ångbåtskommissionären som vid bildens tillkomst var skutskepparen Karl Kristiansson. Magasinet i bakgrunden var på 1930-talet  Lantmannaföreningens försäljningsställe för utsäde och fodervaror. Därefter sålde Erik Olausson och Allan Edvardsson is till fiskebåtar. Från bryggan intill, närmare kameran, hade Mandus Johansson från 1928 försäljning av olja på fat i mindre omfattning. Landsvägarna på Tjörn och genom Skärhamn var ännu inte belagda med asfalt år 1950. Ångaren Albrektsund som syns på bilden tillhörde Marstrandsbolaget och var byggd på Kockums i Malmö år 1890. När bilden togs var hon fortfarande försedd med ångmaskin från 1890. Den byttes 1951 mot en modernare motor. Bilden ingår i Bohusläns Museums samlingar och kommer från Dag Alméns samlingar. 

--- 00 ---   

066. Anders Kristiansson och Anna Maria Olsdotter, min farfars föräldrar.

Kortet föreställer Anders Kristiansson och hans hustru Anna Maria Olsdotter. Anders var född i Haketorp Stenkyrka den 6 februari 1861 där hans far var torpare. Anna Maria var född i Brevik Stenkyrka den 4 november 1865. Paret gifte sig den 8 mars 1889. Han var då 28 år och hon 24. Kanske är Maria gravid på bilden. Det sista barnet föddes den 15 februari 1902 och i så fall är kortet taget några månader tidigare, under år 1901 då Anders fyllt 40 år. Fotograf var Fritz Bruce på Kungsgatan 57 i Göteborg.

--- 00 ---

Bilden föreställer min farfars fars, Anders Kristianssons, hus vid hamnen i Skärhamn som färdigställdes 1889. Anders hade gift sig den 8 mars samma år med Anna Maria Olsdotter från Brevik. Det första barnet, Karl, föddes i Anders föräldrahem i Haketorp den 29 mars där Anders och Anna Maria bodde i avvaktan på att deras hus i Skärhamn skulle bli färdigt för inflyttning. Enligt de gamla fastighetsbeteckningarna i Skärhamn hade huset beteckningen Kv 11 No 5. Det låg på Hamngatan 30 med huvudingång genom en glasveranda från Båtvägen. Inflyttningen blev den 13 november. Huset låg då vid strandkanten. Bilden tillhör Folke Patriksson.

    

--- 00 ---

020. Detta var min farmors far, segelsömmaren Karl Olsson. Han var född i Toftenässtrand Stenkyrka den 24 januari 1865 och övertog senare segelmakeriet där som hans far hade startat. Han gifte sig i Skärhamn den 27 april 1888 med Hilda Olausson som var dotter till salteriidkaren Olaus Kristiansson på Hamngatan 11. Karl och Hilda flyttade samma år till ett hus på Magasinsgatan 1 som i fastighetsregistret uppges vara byggt år 1880 och i husförhörslängden är upptaget som hus nummer 60. Där nämns Karl Olsson som salteriidkare tillsammans med hustrun och fyra barn födda under åren 1888 till 1894. Dessa var Hugo Konrad 1888, Johan Ludvig 1890, John Erik 1892 och Edla 1894. Det är tydligt att Karl Olsson fick en roll i sin svärfars rörelse eftersom han nämns som salteriidkare. 

Den 14 november 1895 flyttade familjen tillbaka till Toftenässtrand. Där nämns Karl Olsson som fiskare och där utökas familjen med ytterligare en dotter Anna 1897 och två söner Janne Osvald 1903 och Karl Gustav 1905. Fadern, Olof Jonasson som var född 1827, var vid sonens återflyttning till Toftenässtrand en gammal man och man får förmoda att Karl ganska snart efter återflyttningen tog över verksamheten tillsammans med sin yngre bror Janne. Den senare drunknade i Marstrand år 1901 och fadern avled 1902. Karl fortsatte driva segelmakeriet i Toftenässtrand några år men flyttade med sin familj åter till Skärhamn 1911.

Han byggde hus på Dalgatan 11 och flyttade segelmakeriet från Toftenässtrand till ett magasin som Emil Pettersson hade i närheten av Buskär. Där drev han sin verksamhet tills han avled den 24 oktober 1922. Hans son Osvald, som endast var 19 år och tredje generationen av segelmakare, tog över verksamheten och drev den tills segelfartygen försvann på 1960-talet. Bilden har tillhört Karl Olssons barnbarn Frank Andersson. Fotograf James Bourn i Göteborg.

--- 00 --- 

021. Min far, Karl Erik Andersson, var född den 23 december 1920. Han föddes i Skärhamn, i det hus som numera har adress Postvägen 3. Han var äldst av pojkarna och nummer tre i hela syskonskaran på åtta barn. Kortet är taget under 1921 hos fotograf Johansson i Skärhamn. Kanske är det till hans första födelsedag.

Karl Erik gick sex år i Skärhamns folkskola och därefter var han till sjöss fram till att han avled i leukemi i Köpenhamn 12 januari 1952. Han var omväxlande fiskare och besättningsman på någon fraktbåt. Efter sina år som jungman, lättmatros och matros seglade han som bästeman och befälhavare. Sin första sjötjänst fick han vid 13 års ålder efter avslutad folkskola medan han gick och läste för prästen som förberedelse för konfirmation. För att kunna gå med sin far och farbror som besättningsman på deras fiskebåt Maria på långafiske vid Shetlandsöarna så gav kyrkoherde Cederberg skriftligt tillstånd att han under den tiden fick ledigt från konfirmationsundervisningen. Konfirmationskostymen betalade han på så sätt själv.

Sina navigationskunskaper fick far genom att vintern och våren 1943 läsa försteskepparexamen i Skärhamn för kapten Lind. Han hade dessförinnan gått på Tyft folkhögskola vintern 1939-1940.

--- 00 ---

025. Kuttern Deerhound av Skärhamn ägdes av Osvald Knut Alrik Olausson och Nils Hansson i Skärhamn sedan 1938. De hade köpt den av Oskar Berntsson (Surdalns-Oskar). Utförliga uppgifter finns på min hemsida om Skärhamns skutor. Personerna som poserar på akterdäck är från vänster Åke Valdemar Rutgersson f. Nordvik 12 maj 1918, flickan bakom är okänd, Anna Margaretha (Greta) Andersson f. Skärhamn 14 november 1917, Jenny Viola Serafia Kristiansson f. Skärhamn 2 september 1916, Sigrid Ingeborg Berntsson f. Skärhamn 29 juni 1911, Sven Olof Olsson f. Skärhamn 2 december 1917. Bilden beräknas vara från slutet av 30-talet. Fotografen okänd.

--- 00 ---

275. Fotografiet på Deerhound är taget vid samma tillfälle som bild 25 men från annan vinkel. Det är samma fyra damer som finns med. Uppe till vänster står Sigrid Ingeborg Berntsson som var född den 29 juni 1911 i Skärhamn. Den översta till höger är fortfarande okänd. Nedanför de två övre står Anna Margaretha (Greta) Andersson och längst ner Jenny Viola Serafia Kristiansson. Huset vid vägen med adress Hamngatan 42 tillhörde Teodor och Valborg Andersson. Fotografen okänd.  

--- 00 --- 

029. Ägarna till den nyinköpta 3-mastskonaren Fride poserar i bogen efter övertagandet 1952.

Från vänster: Klas Aste Andersson, född i Skärhamn den 12 juli 1926. Han sålde senare sin del och läste sjökaptensexamen i Göteborg istället. Frank Erling Andersson, född i Skärhamn den 27 mars 1928. Bästeman ombord. Han sålde också senare sin del och läste sjökaptensexamen istället. Gunnar Valdemar Andersson, född i Skärhamn den 11 december 1922, skeppare ombord. Den yngste delägaren, brodern Anders Verner Andersson, blev bästeman efter Frank. Han var född den 2 januari 1931 och tog fotot.

--- 00 --- 

030. Förmodligen är bilden tagen ungefär samtidigt som bild nummer 29. Skutan på bilden ligger i Skärhamns hamn. I bakgrunden syns längst till vänster Storms magasin som användes för fiskberedning och salteri. Därefter avtecknar sig mot himlen Skärhamns folkskola. Det vita huset som syns i mitten tillhörde Alf och Sylvia Andersson. Skärhamns tullkammare är det hus som finns alldeles framför bogen på skutan. Fotografen okänd.

--- 00 ---

042. Stenbryggan i Skärhamn.

I förgrunden syns den gamla stenbryggan i Skärhamns hamn som låg på Nötsäters utmarker. Anders Kristiansson som bodde alldeles ovanför i fastigheten kv 11 no 5 hade sin snipa där snipan på bilden ligger.

Motorjullen i förgrunden som är upptagen på land tillhörde Karl Oskar Pettersson, Djurgårdsvägen 7 Skärhamn. Han var född den 27 januari 1895 och död den 10 april 1968. Jullen hade Eskil Johannesson i Nötsäter byggt på beställning åt honom.

Bryggan till vänster tillhörde slaktaren Oskar Kristensson. Hans eka ligger vintertäckt under en presenning på bryggan.

I vänsterkanten ovanför Oskars brygga skymtar Lars Johanssons bunkerbåt. Järnbåten är Mona från Skärhamn och långskepps henne ligger Olofs Esso bunkerbåt. Mona såldes 1962.

Kortet är taget av Karl Axel Nordberg omkring 1960 då det fortfarande fanns några träskutor kvar. Två st som är vinterupplagda syns i bakgrunden. Stenbryggan låg där båthamnen utanför hamnkiosken nu ligger.

--- 00 ---

048. Atenes brygga i Skärhamn.

Kortet är taget långt innan Atene kom till Skärhamn. Bryggan i förgrunden där barnen syns tillhörde ”Olas Axel” och där brukade hans jakt ”Saga” ligga. Barnet som sitter närmast kan vara Kajsa Brevik. Fiskebåten har beteckningen SD757 och är alltså registrerad i Strömstad. Kortet är taget på 50-talet innan de två sjöbodarna på bilden revs för att ge plats åt småbåtshamnen. Fotografen okänd.

--- 00 ---

150. Kortet är taget på en söndag innan hamnen i Skärhamn anlades. Karl Erik Andersson till vänster var född den 23 december 1920 och hans klasskamrat Axel Gustaf Olsson till höger den 20 april 1920. Skutorna på redden brukade vara ett kärt tillhåll för Skärhamns pojkar.

--- 00 ---

149. Vid samma tillfälle som bild 150 var även klasskamraten Per Marinus Svensson till vänster med. Han och Gustaf turades om att fotografera. Till höger sitter Karl Erik Andersson.

--- 00 --- 

144. Fotot är taget ombord på tremastskonaren Ellen av Skärhamn när hon ligger ankrad på fjorden vid Skärhamn. Det är på våren och all snön har inte smält på Knarreberget akter om båten. Eftersom alla fyra pojkarna bär kostym så är de konfirmerade. Av de tre som identifierats är Sven-Erik Tullock, 2 från vänster, född 1921 och konfirmerad 1936. Per Svensson, 3 från vänster, var född 1920 och konfirmerad 1935 och Karl-Erik Andersson, till höger, var född 1920 och konfirmerad 1935. Den fjärde pojken längst till vänster är troligen Erik Valdemar Berntsson född 1921. Han var således klasskamrat med Sven-Erik Tullock. Ellen brukade ofta, även efter att hamnen byggts, ankra på fjorden istället för att uppsöka hamnen så man kan inte med säkerhet säga att fotot är från tiden före hamnen. Det nyuppförda badhuset syns inne i Tubbeviken. Det färdigställdes 1937 och det är troligen det året som kortet togs. Fotografen okänd.

--- 00 ---

145. Fotot är från samma tillfälle som nr 144. På bilden ser man att kyrkan är uppförd och man ser även Skräddarns hus till vänster om kyrkan. Karl Erik Andersson är på bilden. Fotografen okänd.

--- 00 ---

148. Stående på styrbords kranbalk på en ankarliggare utanför Skärhamn, från vänster Oskar Evert Johannesson och Karl Erik Andersson. Bakgrunden kan vara Källstången med berget i Toftenäs som syns till vänster om Prosteviken. Man ser också Strandbergs trankokeri till vänster och ett ankrat fartyg till vänster om slipen. Vinkeln är sådan att Knarreberget inte syns. De två vita fläckarna till vänster är oljetankar. Udden på Källstången är utanför bild. Evert var född 1922 och bodde på Hamngatan 40. Karl Erik var född 1920 och bodde på Postvägen 3. Fotografen okänd.

                                                                         --- 00 ---

147. Ombord på Ellen. Från vänster, Karl Erik Andersson och Sterner Johannesson. Det verkar vara samma tillfälle som bild 148. Bilden är inte bra men den är intressant såtillvida att man ser hur det såg ut på akterdäck på en tremastskonare som inte ändrats efter motorisering och inte ännu fått styrhytt. Fotografen okänd.  

--- 00 ---

071. Kortet är taget på den norra delen av vår tomt, Toftenäs 1:22 med adress Strandvägen 10 i Kungsviken, midsommarafton år 1952. Butiksägare Ragnar Karlsson var fotograf.

Personerna från vänster sittande:

Elsie Andersson med dottern Kristina i knät.

Butiksägare Rosa Karlsson med sonen Rolf i knät.

Stående Rosas dotter Ann-Marie.

Ej identifierad flicka som lyfter armen.

Arne, Elsies son, spelar dragspel.

Ingemar, Elsies son, längst till höger.

 

Stående bakom från vänster:

Sigrid Olsson, närmaste grannen tvärs över vägen där vi sitter.

Nämnd som Stig i Kyrkesund håller Rosas son Karl-Göran i famnen.

Artur Olsson, gift med Sigrid.

 

--- 00 ---

072. Kortet taget på midsommarafton 1952, på Strandvägen 10 i Kungsviken av Sigrid Olsson.

Sittande från vänster:

Elsie Andersson med sin dotter Kristina i knät.

Rosa Karlsson med sin son Rolf i knät.

Rosas dotter Ann-Marie.

Ej identifierad flicka med höjd arm.

Arne, Elsies son, spelar dragspel.

Ingemar, Elsies son med luva på huvudet.

Framför Ingemar sitter Karl-Göran Karlsson, Rosas son.

                             

Stående bakom:

Nämnd som Stig i Kyrkesund, gäst hos Sigrid och Artur.

Ragnar Karlsson, handlande och bagare i Kungsviken.

Artur Olsson, närmaste granne över vägen där vi sitter och gift med Sigrid.

--- 00 ---

070. Ingemar och Arne Andersson på Mornarns kolle 1946 eller 1947. Ingemar tog senare efternamnet Gollungberg. Mornarns kolle ligger mellan Bagarliden och Dalgatan. De närmaste husen som syns ligger på Dalgatan. Platsen har fått sitt namn efter mjölnaren Christian Persson som i början av 1800-talet bodde på Bagarliden 10 och i Skärhamn kallades "Mornarn". Fotograf Frank Andersson.

--- 00 ---

 

076. Efter vinteruppläggning i Skärhamn på 50-talet. Foto Frank Andersson.

--- 00 ---